Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - följa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urnord. *fulja- n., dimin. till stammen
i fåle, med samma suffix som grek.
paidíon n., liten gosse, thēríon, litet djur,
osv. — Med utvidgning till jōn-stam:
sv. dial. följa = isl. fylja, o. med
dimin.-suff. -īn-: fhty. fulīn n. (ty. füllen).
följa, fsv. fylghia = isl. fylgja, da.
følge, fsax. folgian, fhty. folgên (ty.
folgen), ags. folgian, fylgan (eng. follow);
ej i got.; av omstritt o. ovisst ursprung;
knappast sammansatt med gå trots fhty.
folagên o. mlty. fulgangan, vilka snarast
äro sekundära bildningar; svårligen
heller besl. med germ. *felhan, dölja (se
fjälster; jfr Wiedemann BB 28: 22 f.
med litteratur). — Deverbativum: följe,
fsv. fylghe - isl. fylgi, da. følge n.
följetong, i Sverige väl egentl, från
Aftonbladets ’feuilleton’; redan på 1840-t.
med modern stavning; i Tyskland
allmännare bekant på 1830-t.; av fra.
feuilleton, till feuillet, dimin. till feuille, blad,
tidning(sblad) (jfr portfölj), av lat.
folium (se foliant, folio); alltså egentl.:
litet blad; i Frankrike först som ett
litet tilläggsblad till tidningen (Journal
des Débats 28 jan. 1800). — Plur.
följetänger uppträder t. ex. hos Knorring
1843, men förses med citationstecken;
Dalin 1850 har följetånger med
huvudaccent på -tång-.
fönster, fsv. fynster, av ä. finsler, från
mlty. vinster, med sidoformen venster,
varav ä. sv. fänster (fenster, med
hänvisning till fönster ännu hos Dalin 1850) =
ty. fenster n. (osv.); från lat. fenestra. —
De gamla takfönstren benämndes oftast
med ord för ’öga’: fsv. vindögha = eng.
window; got. augadaurô, egentl.:
ögondörr; slav. okno till oko, öga, osv.
1. för, sbst., å fartyg, Weste 1807
endast fören, best. form, substaritivering
av för 3, jfr holl. in het voor, i fören.
2. för, adj., fsv. för, farbar, i stånd
att fara, i stånd, duglig, stridbar, stark
- isl. fǿrr ungefär ds., av germ, *fōria-,
möjlighetsadj. till fara (bildat som töker
i fattig till taka osv.). Härtill t. ex.
sammans, målför = isl. málfǿrr (se
målföre). Jfr före 2.
för, före, partiklar, fsv. för, före, da.
før, jfr fsv. for, sv. dial. får = got.
faur(a), ty. vor, eng. for osv. (~ ty. ver-);
fsv. för dels motsv. for med
omljudsvokal från före, dels uppkommet av före
i praktisk ställning; fsv. före motsv. ä.
fsv. fyre, fyrir = isl. fyri(r), da. før
(före, förr), jfr fsax., fhty. furi (ty. für);
med delvis dunkel förhistoria; germ.
*fur- = ie. *pr̥- i sanskr. purā, före,
grek. pará, vid, förbi ~ per- i fjärran
osv. ~ pro- i lat. pro, fram osv. —
Fsv., isl. fyrir (före) är bildat som (el.
efter) undir, yvir (se under, över). —
För-, allmänt som obetonad partikel
i sammans. vb, i regel från ty.: mlty.
vor-, ty. ver-, med många skiftande betyd.,
såsom ’bort’ (t. ex. fördriva), ’alldeles,
till slut, ofta’, motsv. sv. upp- (t. ex.
förbruka, förtära), ofta uttryckande
förlust, skada o. dyl. (t. ex. fördärva,
förgäta; jfr förföra), motsv. got.
faur(a), fair- o. fra- (jfr fräta), el. blott
med förstärkande betyd. (t. ex.
förhindra); dessutom, vid avledn. av adj.,
bl. a. kausativ betyd, hos trans. vb (t. ex.
fördubbla, förlänga) el. inkoativ hos
intrans. vb (t. ex. förvissna), o. vid
avledn. av sbst. stundom betyd, av ’förse
med’ (t. ex. förgylla). Ex. av olika
slag se f. ö. nedan. — Före som
betonad partikel (t. ex. förefalla) = mlty.,
ty. vor. — För, alltför, från fsv. (motsv.
isl. til, ty. zu, eng. too), från fsv.
sammans, ss. fordiärver, forgamal (motsv.
isl. o. fsv. sammans, med of), vilka i
sin tur utgå från sammans., där for
har blott förstärkande betyd. ss. fsv.
formykin. — För sann, se minsann.
föra, = fsv. = isl. fǿra, da. føre,
fsax. fôrian, fhty. fuorran (ty. führen),
ej i got., ags. féran intrans.: färdas;
kausativum till fara, jfr sanskr. pāráyati.
— Ett annat sådant är färja 2.
förbarma sig, fsv. forbarma sik, från
mlty. sik vorbarmen; jfr fsv. banna sik;
se barmhärtig.
förbaskad, eufemistiskt i svordom för
förbannad, jfr dial. förbasad o. nsv.
förbankad (redan på 1600-t.),
förbanskad; möjl. i anslutning till ord
med betyd, slå: basa, banka o. d.
förbi, 1600-t., från mlty. vorbî = ty.
vorbei; egentl.: fram vid; se bi-1.
Tidigare: fram om (fsv., Bib. 1541, P.
Svart Kr. osv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
