Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - därest ... - e- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se skira), o. skírn, dop, ags. fulwian
(besl. med full o. viga). De romanska
språkens beteckningar utgå däremot
från grek. baptítsein (jfr baptist).

dörj, rev till fiske, väst- o. sydsv.
dial. dorj = isl., no. dorg f. ds.; ö
återger dialekternas öppna o-ljud; germ.
*durᵹō, avljudsform till draga.

dörr, ä. nsv. (o. dial.) ofta även dör,
fsv. dyr (motsv. dyrr o. dyr; dar- i obl.
kasus), f. plur. o. n. plur., senare: f.
sing. = isl. dyrr f. plur. o. dyr n. plur.,
da. dør, fsax. duri, fhty. turi f. (ty. tür),
jfr ags. duru f. (u-stamböjn.; snarast
egentl. ack. plur. urgerm. *durunz, ie.
dhurn̥s, möjl. dock gammal dualis, jfr
näsa); egentl. germ. plur. *duriz av en
kons.-stam dur-. Dessutom germ. *dura-:
got. daúr, fsax., ags. dor (eng. door),
fhty. tor (ty. tor, port). Allmänt ieur.
ord: *dhur- (grek. thýrā f.) ~ *dhu̯or-
(lat. forēs, plur.) ~ dhu̯ē̆r, t. ex. sanskr.
dvā́ras, plur. (för *dhv-); dessutom i
slavo.-balt., arm., alb. o. kelt. spr. Se
f. ö. Falk MoM 1910 s. 10. — Sv. dörr
motsvarar direkt fsv. dyrr; ä. nsv., sv.
dial. dör kommer från former med
enkel konsonant, t. ex. genit. o. dat. plur.

dös, fsv. dys, sädestrave = isl. dys
(genit. dysjar) f., gravhög av sten; i nsv.
i nyaste tid upptaget från sydsv. dial.
dös(se) el. da. dysse, dös; av germ.
*dusjō-, jfr vnord. dial. dos, liten
sädesstack, o. no. døysa, hopa.

döv, fsv. döver = isl. daufr, da. døv,
got. daub-, lty. dôv (varav dov), fhty.
toub (ty. taub), ags. déaf (eng. deaf); i
olika betyd.: slö, döv m. m.; av germ.
*dauƀa-, till ie. roten dhubh, röka o. d.,
i doft; alltså egentl.: ’omtöcknad,
förvirrad’, varur olika betyd.-skiftningar,
även ’blind’ i grek. typhlós (av ie.
*dhubh-lo-). — Härav vb. döva = fsv.
= isl. deyfa osv.

E.

1. e-, prefix, i sht, med
förallmänligande betyd., i vissa relat. o. interrog.
pron. el. adv. (t. ex. eho, ehuru, evad,
evar, evem) o. (urspr.) tempor. konj.
(emedan, enär) samt i esomoftast,
evärdlig m. fl.; egentl. ett
självständigt ord, fsv. ē, ǣ, alltid = isl. ey, ei,
ǽ, got. aiw, någonsin, fsax., mlty., fhty.
io (ty. je; se ju), ags. á, ó, alltid, resp.
någonsin; egentl. stelnade kasusformer
av ett sbst. med betyd. ’tidsålder, tid’,
motsv. got. aiws m., (lång) tid, fhty.
êwa f., evighet, ags. ǽ(w) liv, isl. ǽfi,
liv, tidsålder, m. fl., besl. med lat. ævum,
grek. aiṓn ds., a(i)eí, alltid (lokativkasus),
sanskr. āyus, livstid m. m. — Ordet e,
alltid, ingår även i ej (se d. o.) o. t. ex.
i da. (Erik) Ejegod, alltid god; jfr vidare
elak. — Se f. ö. evig, evinnerlig.

2. e-, i emellan, emot, i obet.
ställning uppkommen biform till prepos. i.

ebb, se äbb.

Ebbe, f. Ebba, personn., fsv., fda. Ebbe,
gamla kortnamnsformer av ytterst tyskt
urspr., jfr fhty. Ebbo till Eberhard o. d.

ebenholts, 1600-t., från ty. ebenholz,
av grek. ébenos (väl urspr. egyptiskt el.
semitiskt) o. ty. holz, trä (se hult). —
Bib. 1541 försvenskat: hebenträ. — Da.
ibenholt ds. har sitt i från mlty.
îbenholt, idegran (se d. o. o. Iv-.).

Eberhard, mansn., från ty., av fhty.
Eburhard, av fhty. ebur (ty. eber),
(vild)galt = ags. eofor ds., isl. jǫfurr,
furste, egentl.: vildgaltshjälm, vildgalt,
upptaget i äldre svensk diktning som
Jofur, Jupiter (jfr lat. gen. Jovis), besl.
(enl. Hirt IF 37: 221 identiskt) med lat.
aper, vildsvin, o. -hard (se Bernhard).
Jfr Evert.

echaufferad, 1830-t, efter fra. échauffé,
part. till vb. échauffer, upphetta, till lat.
pref. ex-, ut, ur, o. ett vb, som
motsvarar lat. calefacere, göra varm; jfr
chaufför, kalfaktor.

ecklesiastisk osv., till grek. ekklēsía,
kyrka, egentl.: folkförsamling, till
ekkaleĩn, ropa ut; alltså ytterst om de genom
härolder sammankallade borgarna (jfr
under kyrka).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svetym/0201.html

		Svensk etymologisk ordbok / 113 (1922) Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|