Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bertram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avledn. av mlty. scherm = fhty. scirm,
scerm, sköld, skydd (se skärm o.
följ.).
2. beskärma sig, högljutt klaga o. d.,
1736, av be- o. fsv. skærma, fäkta; lån
från det under föreg, ord omtalade mlty.
schermen, även: fäkta, strida. Härur
har på svensk botten närmast utvecklats
betyd, ’fäkta = göra häftiga rörelser’, o.
sedermera har uttrycket huvudsakligen
kommit att användas om de därmed
förbundna utropen; jfr särsk. anfäkta
sig o. det i bygdemålen förekommande
bruket av det etymologiskt besläktade
skärmytsla.
besman, fsv. besman, bisman, lån från
slav. språk, jfr ryska bezmen osv., väl
av turkiskt el. (äldst) arabiskt ursprung.
Fsv. bismare, ä. nsv., sv. dial. besmar,
isl. bismari, da. bismer utgå närmast
från mlty, bisemer = ty. desemer (med
oursprungligt d), en förtyskning av det
slaviska ordet.
bessemer-, efter uppfinnaren av
metoden, engelsmannen H. Bessemer († 1898).
best, 1521 = da. bæst, från mlty. bêst,
= ty. beest, eng. beast, av ffra. beste (fra.
bête), av vulg.-lat. bēsta = lat. bēstia,
som sannol. hör till en ie. rot dheu̯es,
andas (vartill även grek. theós, gud,
se teolog), o. i så fall är nära besl.
med djur (av germ. *deuza-);
etymologiskt identiskt med bet 1.
bestick, 1804 = da. bestick, efter ty.
besteck, egentl.: det vari något stickes
in, till bestecken.
besticka, muta, 1614 = da. bestikke,
efter ty. bestechen, väl egentl.: fästa
(gåvan) vid ärmen; jfr med samma
grundbetydelse, i anslutning till en
gammal sed, ty. angebinde, födelsedagsgåva,
egentl.: det fastbundna, o. motsv. anv.
av binda i ä. nsv. (jfr Lenngren: ’med
en stoppad nattrock blifvit bunden’).
bestämma, 1524 (-e-) = da. bestemme,
från mlty. bestemmen, jfr ags. stemnan,
fastställa, besl. med stämma,
sammankomst, o. möjl. även, fast fjärmare, med
stämma, röst; se närmare stämma 4.
beständig, fsv. bestændugher, i den ä.
betyd.: som håller stånd, efter mlty.
bestendich, avledn. av bestant, varav
bestånd; i betyd, ’upprepad, idkelig,
ständig’, 1757, från ty. beständig, med
motsv. ursprung; jfr ständig.
bestört, 1656, motsv. da. bestyrtet,
Ity. bestört, ty bestürzt, sannol. efter
det sistnämnda, egentl. part. pf. till
bestürzen (varav ä. sv. bestörta). Med
avs. på böjningen jfr att störta i äldre
tid hade ipf. störte o. sup. stört.
besvära, fsv. besvǣra, = da. besvære,
från mlty, beswêren = ty. beschweren,
till mlty. swâr, tung (se svår); alltså
egentl.: tynga på. I ä. nsv. även
besvara. – Den refl. anv. i betyd, ’klaga
o. d.’, 1561, kommer från ty. sich
beschweren; möjl. utvecklat ur betyd,
’känna sig betungad av ngt’.
1. bet, i spel, 1772 = da. bet, ty.
bete, från fra. bête, av vulg.-lat. bēsta,
motsv. lat. bēstia, djur (se best); egentl.
från uttr. faire la bête, förlora spelet;
i betyd, ’straffinsats’ har ordet möjl.
påverkats av span. puesta, spelinsats (lat.
*posita, det deponerade). Jfr Palmlöf
Från fil. fören. i Lund 3:302 f.
2. bet, i gå i bet, fsv. bēt f., motsv.
isl. beit, bildat till bita liksom t. ex.
led, väg, till fsv. līdha, gå.
1. beta, vb, om boskap = fsv. =
isl. beita, da. bede (eng. bait från nord.),
av germ. *baitian, kausativum till bita,
alltså ie. *bhoidei̻ō, kommer (någon) att
bita, motsv. sanskr. bhēdáyati, kommer
att klyva (se f. ö. bita); sedermera
med allehanda konstruktionsförskjutningar;
bildat som leda 3 till lida,
gå. – Etymologiskt samma ord är det
föråldrade beta i betyd, ’jaga med falk
el. hund’.
2. beta, vb, tekn., behandla med
skarp vätska, betsa, fsv. bēta = mlty.
béten, ty. beizen (lånat i sv. betsa);
etymologiskt identiskt med föreg., alltså:
komma (något) att bita sig in i (något).
– Härtill: sbst. beta, om skarp vätska.
3. beta, sbst., munsbit, tugga, ur
s. k. oblika kasus på -a uppkommet av
fsv. biti m. (liksom anda till ande,
hjärna till fsv. hiærne osv.), motsv.
isl. biti, ty. bissen osv., av germ. *bitan-,
bildat på det s. k. svaga avljtidsstadiet
till bita. – Efter den betan, från
Joh. 13:27, gamla övers.: ’efter den
betan (dvs. brödstycket) for satan in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
