Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bertram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett tidigt stadium läppljud ersätta en
mängd ljudförbindelser av annat slag;
jfr Frippe till Fredrik osv.
bertram, ä. sv., se mattram (slutet).
beryll, fsv. berill, ytterst av grek.
bḗryllos, havsgrön indisk ädelsten, av
sanskr. vaidūrja-, ett slags beryll,
medelst suffixet -ja avlett av det indiska
stadsnamnet Vīdura; jfr briljant,
brillor.
beråd, fsv. berādh, från mlty. berât,
överläggning, övervägande = ty. berat,
även: ingivelse, drift, motsv. sv. (på eget)
beråd; se följ.
berådd, i med berått mod = fsv.
meth beradho modhe, från mliy. mit
berâdenem môde, till fsv. berādha, från
mlty. berâden, rådföra sig, överlägga
(jfr råda).
berömma, fsv. beröma = da. berømme,
från mlty. sik beromen (uttalat: -ö-),
av be- o. mlty. râmen, av fsax. hrômian
= ty. rühmen, avledn. av fsax. hrôm,
beröm, ära = fhty. hruom (ty. ruhm),
m-avledn. av en germ. rot hrō-, se
ros 3, Rudolf o. Rolf.
beså, ränna i väg el. omkring, särsk.
om nötkreatur, i sht för att undfly
boskapsbromsen, ä. nsv. o. sv. dial. även
bissa, bessa, fsv. bisa (fyr brymse), motsv.
da. bisse (vartill bissekræmmer,
gårdfarihandlande, egentl, spenamn: som ränner
omkring), mlty. bis(s)en, fhty. bisôn (ty.
biesen), av bĭs-, biss, därjämte i ä. da.
o. da. dial. former, som utgå från ett
bīs-, o. i no. dessutom en avljudsform
beisa. Formväxlingen tyder på
ljud-härmande ursprung; jfr sv. dial. o. no.
biss, använt att hetsa djur; knappast,
såsom antagits, besl. med litau. baisà,
skräck (se bister). Jfr Hesselman z o.
y s. 84, Seip 2: 56. — Om det möjl.
hithörande fhty. bîsa, mhty. bîse,
nordanvind, se Wehrle ZfdW 9: 164 f. -
Härtill vbsbst. bes n.
besegla, fsv. besighla (-e), från mlty.
besegelen; jfr insegel, sigill.
besk, adj., fsv. bēsker = isl. beiskr, da.
besk, ett blott nordiskt ord, bildat med
suffixet -sk (el. -k) av stammen i got.
baitrs, i avljudsförh. till bitter o. bita.
— Besk, sup av brännvin o. beska
droppar, o. 1805, substantivering av adj.;
med skämtsam latinisering: beskus,
1827.
beskaffad, o. 1630, (med anslutning
till det redan i fsv. befintliga lånordet
beskaffa) efter ty. beschaffen, egentl, part.
pf. till vb. beschaffen, skapa, dana; alltså
egentl.: skapad, danad, på ett visst sätt
artad; jfr ä. nsv. beskaffens 1634, väl
efter rättskaffens (se d. o.). —
Beskaffenhet, efter ty. beschaffenheit, till
beschaffen.
besked, fsv. beskēdh = da. besked, från
mlty. beschêd-, beschêt = ty. bescheid,
till mlty. vb. beschêden, bestämma, till
schêden, skilja = got. skaidan; jfr
avsked. Ordet betyder egentl.: (åt någon)
avskild el. beskärd del, urskillning,
förstånd; liksom adj. beskedlig, fsv.
beskēdheliker, som det är besked med,
förståndig (’Redelige och
beskedelige Danne-mannen N. N.’; i adresser ännu på
1870-t.); f. ö. med ungefär samma
betyd.-utveckling som i snäll, förr: klok, o. spak.
beskäftig, o. 1650, från (m)lty.
bescheftich, till schefte, verksamhet, jfr ty.
geschäft ds., till ty. schaffen osv. i betyd,
’vara verksam’, varav sv. lånordet skaffa
o. etymologiskt identiskt med det
inhemska skapa.
beskällare, 1769, förr även -skäl-, -skel-
1686 = da. beskeler, från ty. beschäler,
till vb. beschälen, bespringa, betäcka;
jfr fhty. scelo (ty. schellhengst) ds.; av
omstritt ursprung; väl till mhty. schel,
som hoppar upp o. d., ävensom, med
Prellwitz m. fl., möjl. avlägset besl. med
grek. kḗlón, beskällare; knappast
däremot, med Palander m. fl., till ags.
sceallan, testiklar.
beskänkt, drucken, fsv. beskænkt = da.
beskjænket, från mlty. beschenkt, part.
pf. av beschenken (se skänka), ursprungl.:
förplägad, sedan: väl plägad.
beskära, giva, tilldela, fsv. beskwra
= da. beskjære, från mlty. bescheren, till
fsax. scerian, avdela, tilldela, sannol.
avledn. av ett sbst. motsv. skara,
antingen i betyd, ’hop, skara’ el. i den av
’del, andel’ (jfr eng. share).
1. beskärma, beskydda, fsv. beskærma,
från mlty. beschermen, motsv. ty.
beschirmen, till mlty. schermen = fhty.
scirman, skydda (medelst sköld) m. m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
