Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - basun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avljudsklass (jfr lat. sedes, sv. säte osv.).
— Till i-serien hör ett gammalt nomen
agentis: fsv. biþil, friare = isl. biðill,
ä. da. bedel (vartill da. bejle, fria), fhty.
bital (även = tjänare m. m.), varav
den latiniserade formen pedellus (osv.)
= pedell (se d. o.).
bedraga, y. fsv. bedragha = da.
bedrage, ombildning (efter det icke
besläktade draga) av mlty. bedrêgen, vars
långa e utgår från germ. en (jfr t. ex.
förtret, förtryta) o. som alltså
motsvarar fsax. bidriogan, fhty. bitriogan
(ty. betrügen), av germ. stammen dreuᵹ-,
väl besl. med t. ex. sanskr. druh,
fientlighet, skada, svek (av *dhrugh).
bedröva, fsv. bedröva = da. bedrøve,
från mlty. bedrôven, motsv. ty. betrüben;
jfr det enkla fsv. dröva, av mlty.
drôven = got. drôbjan, ty. trüben; till
fsax. drôƀi, mulen, bedrövad, fhty.
truobi, grumlig (ty. trübe) osv.; möjl.
rotbesl. med drav.
beduin, o. 1750 (bedovin-), motsv.
t. ex. ty. beduine, ytterst av arab.
bedawī, ökenbo, av bedw, öken.
bedyra, se dyr.
befalla, fsv. befal(l)a, befæla m. m.
(st. o. sv. böjt), motsv. da. befale, från
mlty. bevalen, biform till bevelen, av
fsax. bifelhan, överlämna, gömma =
fhty. (ty. befehlen) osv., till germ. vb.
*felhan, gömma = fsv. fiala (se fal 2
o. fjälster). — Den äldre
betyd. ’överlämna, anförtro’ kvarlever i uttr.
befalla sin själ i Guds händer.
befrynda sig, Bib. 1541, från lty.
sik befründen, till fründ, frände, vän
(se frände o. fria).
befäl, fsv. befell, från mlty. bevel,
genit. bevēles = ty befehl, vbalsbst. till
mlty. bevelen (se befalla).
befängd, fsv. befængdher, besatt (av
en ond ande), part. perf. till befængia,
smitta; jfr fsv. befangin, mlty. bevangen
ds.; sammans, med ett vb motsv. ä.
nsv., sv. dial. fänga, fatta (om eld o.
d.), taga eld, antända, väl från lty. (jfr
eldfängd o. fäng-), antagl. ett s. k.
kausativum till få (av *fanhan); se få
o. fånga. Jfr elvabefängd.
begabba, fsv. begabba, till fsv., isl.
vb. gabba, mlty. gabben, ags. gabban,
jfr fsv. sbst. gab, isl. gabb; av
onomatopoietisk karaktär, liksom ags.
gaffettan, håna. Vid sidan av denna stam
står en grupp av likbetydande ord med
slutande guttural, t. ex. ty. dial. gacken.
begonia, bildat av botanikern
Plumier († 1704) efter namnet på
fransmannen Bégons († 1710). Jfr liknande
ursprung för dahlia, fuchsia,
hortensia, kamelia, magnolia.
begripa = fsv. begrīpa, omfatta,
begripa = da. begribe, från mlty.
begrîpen = ty. begreifen; egentl.: gripa
omkring, omfatta, t. ex. ’Ångest haffuer
begripit migh’ Bib. 1541 el. ’begripa
medh bådha hender, ath påven haffuer
bedraghit oss’ O. Petri. Jfr i fråga om
betyd.-utveckl. fatta o. fra. comprendre,
lat. comprehendere.
begynna, fsv. begynna, = da.
begynde, från mlty. beginnen = fsax.,
fhty. biginnan, jfr de likhet, got.
duginnan, ags. onginnan. Ordet anses
av somliga besl. med lat. re-cens, färsk,
frisk, grek. kainós, ny (av kanjo-), samt
vissa kelt. o. slav. vb av en ie. rot ken
o. med betyd, ’börja, uppstå’; i så fall
har det ie. k på grund av betoningsförh.
utvecklats till g (för väntat h). Kanske
är dock i stället stammen besl. med
sanskr. hinóti, sätter i rörelse, av ghin-.
begära, fsv. begæra, från mlty.
begeren, till fsax., fhty. gerôn, åstunda
(se gärna).
behaga, fsv. behagha = da. behage,
från mlty. behagen, av fsax. bihagôn,
motsv. ty. behagen; jfr det inhemska
fsv. hagha, vara lämplig, fsv. hagher,
isl. hagr, skicklig, konstfärdig, isl. hagr,
förmögenhetsvillkor m. m. (jfr bohag),
i avljudsförh. till stammen, germ. *hōᵹ-,
i höger; se d. o. ävensom hejd,
hyende o. misshag (under miss-).
Behm, familjen., se bömare.
behov, fsv. behōf = da. behov, från
mlty. behôf = ty. behuf; sammans, med
hov, måtta (se d. o. o. höva).
behändig, fsv. behændogher = da.
behændig, från mlty. behendich = mhty.
behendec, avledn. av mlty., mhty., ty.
behende (varav ä. sv. behänd), vilket
enl. somliga utgått från lty. adv.
behende, egentl, ’till hands’ (av bi, vid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
