Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - as ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Askersund, se ask 1.
Askim, Vgtland, fsv. Ask(h)em, till
trädnamnet ask; se -hem.
askonsdag, fsv. askuōþensdagher,
motsv. i isl., da., ty., eng., fra., från
mlat. dies cinerum, cineris (jfr följ.),
med syftning på bruket inom den kristna
kyrkan att på fastlagsonsdagen beströ
el. låta beströ sitt huvud med aska,
varifrån man på ’reningsdagen’ (se
skärtorsdag) befriades.
askunge, 1781, efter fra. cendrillon,
Perrault 1697, till cendre, aska (se
cendré). Jfr cinderella i ital. o. eng. sagor.
Asmund, mansn. = fsv., av as 1 o.
stammen i myndig.
1. asp, särsk. fisken Aspius rapax,
1622; sannol., väl genom ellips av
*aspfisk, av trädets namn, efter dettas färg
(jfr fisknamnet björkna). Efter den
av Linné skapade latiniserade formen
Aspius har namnet upptagits i ty. o. fra.
aspe.
2. asp, (träd), fsv. asp (i sammans.)
= isl. ǫsp, da. asp, esp (med e från
kollekt.; jfr nedan), fhty. aspa, av germ.
*aspō-; med avledn. *aspiōn i mlty.,
ty. espe, ags. æspe (eng. asp(en)), jfr
samma växling under ask; motsv. en
del slavobaltiska namn på samma träd:
lett. apse, litau. apuszis, ry. osina (av
*opsina) osv. Det slavobaltiska -ps-
synes vara ursprungligare än det germ.
-sp-; i alla händelser föreligger för de
båda språkfamiljerna ett urspr.
gemensamt namn på aspen. — Avledning:
äsping (se d. o.). — Kollektiv o.
ämnesnamn: sv. (dial.) äspe n., fsv. æspe
= isl. espi.
ass, mus., 1782, från ty. as.
assessor, Reg.-formen 1634 = ty.
osv., av lat. assessor, bisittare, till
adsidēre, sitta bredvid, (jfr president;
urbesl. med sitta).
assistent = ty. osv., av lat. assistens
(genit. -entis), part. pres. av lat. assistere,
bistå, ställa el. gå till (= sv. assistera),
av ad-, till, o. sistere, ställa,
reduplicerad form till roten i stå.
assurans, i betyd. ’försäkring (mot
möjlig förlust)’ 1626, av fra. assurance,
till assurer, försäkra, till lat. ad, till, o.
sēcūrus (fra. sûr), säker (till sē-, utan,
o. cūra, omsorg; se kurera), motsv.
sv. lånordet assurera, Sjöi. 1667, om
postförsändelser 1827.
aster, 1780 = ty., eng., fra. (jämte
astére), av lat. aster, lån från grek.
astḗr, stjärna (jfr följ. o. astronomi),
på grund av de stjärnformiga
blommorna; alltså urbesl. med stjärna (se
d. o.).
asterisk, ytterst av grek. asterískos,
liten stjärna (se föreg.).
astma, 1671: asthma eller brösttäppa;
av grek. ásthma, andtäppa; av ovisst
ursprung: den stundom antagna
förbindelsen med aátsein, andas, flåsa, är
osäker.
astrakan, 1794, sannol. ellips av
astrakanäpple, 1762; av det ryska
stadsnamnet Astrakan, varifrån man antagit,
att svenska krigsfångar under Karl XII
hemfört kärnor av dessa äppelsorter.
De motsv. ty., eng. o. fra. orden
förskriva sig i så fall från vårt land.
Astrid, kvinnon., fsv. Astrīþ, av runsv.
Asfriþ = isl. Astríðr, äldre Asriðr, osv.;
av as 1 o. frid, vacker, en avljudsform
till frid, fred. Med omljud i första
leden: Ästrid, da. Estrid (jfr Sven
Estridson). — Utvecklingen har varit
As-frīþ- › As-rīþ (med bortfall av f i
konsonantgrupp) › Astrīþ (med inskott
av t mellan s o. r såsom i hustru,
ström). — Jfr Ingrid, Sigrid osv.
Astrild, se under gunst.
astronomi, 1672, tidigare med lat.
form på -ia, ytterst av grek.
astronomía, avledn. av astronómos,
stjärnkunnig (= astronom), egentl. adj. med
grundbetyd.: som fördelar el. ordnar
stjärnorna (i stjärnbilder); till ástron
n., stjärnbild, stjärna (jfr aster; urbesl.
med lat. stella, av *sterla, o. med stjärna),
o. némein, fördela (urbesl. med ty.
nehmen, taga, o. med anamma, angenäm
o. förnimma).
asur, från fra. azur, för ä. lazur (jfr
sv. lasur), med l-et uppfattat som best.
art.; från arab. lāzuwerd, av pers.
lādjwerd, lasursten, efter gruvorna i
Ladjvurd i Persien.
asyl, i modern betyd. av ’hem för
värnlösa’ från 1850-t.; ytterst av lat.
asȳlum, av grek. ásylon, till adj. ásylos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
