Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - apelsin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det att omvänt staden kan ha
benämnts efter sina äpplen (såsom sv.
Apelby osv., ty. ortn. Affoltern osv.)
Enl. somliga har ordstammen kommit
till germanerna närmast från kelterna
(övriga fruktträdsnamn ha dock i regel
lånats från romarna); enl. andra är den
dock möjl. inhemsk o. har urspr.
betecknat vildäpplen.
apelsin, 1689 = da. appelsin, från ä. ty.
el. lty. appelsine el. ä. lty. el. holl.
appelsina = ty. apfelsine, av lty. el. holl.
appel, äpple, o. Sina, gammalt namn
på Kina, alltså egentl.: äpple från Kina
(jfr ä. ty. Sinaapfel, Chinapfel, fra.
pomme de Chine osv.), från vilket land
vissa apelsinsorter på 15- o. 1600-talen
infördes till Europa, först till Holland
o. Hamburg o. därifrån till det övriga
Tyskland o. Norden.
aplomb, 1840-t., av fra. aplomb,
säkerhet i hållning, egentl.: vattenpass,
lodrät ställning, av à plomb, lodrätt,
till plomb, bly, jfr sv. lodrät till lod,
bly; se f. ö. plomb.
apokryfisk, teol. 1742, i betyd.
’otillförlitlig o. d.’ 1779 = ty. apokryfisch, till
grek. apókryphos, egentl.: dold, förborgad,
till apokrýptein, gömma undan, av
apó, bort, o. krýptein, dölja (jfr krypta).
apostel = fsv., ytterst av grek.
apóstolos, budbärare, till apostéllein, avsända.
— Apostlahästarna, skämtsamt
om benen som fortskaffningsmedel,
Wallenberg 1769, med motsv. uttr. i ä. da.,
ty. osv., med syftning på apostlarnes
vana att under sina missionsresor gå
till fots. Jfr det gamla ty. studentuttr.
per Apostolorum pedes ävensom ty. auf
schusters rappen reiten, dvs. rida på
skomakarens hästar. — Jfr epistel.
apostrof, i betyd. ’uteslutningstecken’
hos Columbus 1678, ytterst av grek.
apóstrophos, substantivering av ett adj.
med betyd. ’bortvänd’, till apó, bort, o.
stréphein, vända, vartill även katastrof
o. strof; i betyd. ’tilltal’ av grek. sbst.
apostrophḗ.
apotek = y. fsv., ytterst av grek.
apothḗkē, till apotithénai, lägga undan,
förvara; etymologiskt identiskt med
butik. Grek. thḗkē, behållare, ingår även
i bibliotek o. hypotek, o. dess stam,
ie. *dhēk-, motsvaras direkt av fēc- i lat.
fēci, har gjort (se dåd). - Den nsv. vard.
formen aptek finns redan hos Lucidor
1671. — Apotekare, redan i y. fsv.
apparat, 1626 (i allmän betyd. av
’tillbehör o. d.’) = ty., fra., av lat.
apparātus, tillrustning, vbalsbst. till apparāre,
tillrusta, av ad-, till, o. parāre,
bereda o. d.; jfr reparera.
appell, väsentligen ett 1800-talsord =
ty., av fra. appel, till appeler, inkalla,
kalla, ropa m. m., av lat. apellāre, tala
till, vädja till m. m. (= sv. appellera),
av ad-, till, o. samma grundverb som i
interpellera (av omstritt ursprung).
applådera, i modern betyd. i slutet
av 1700-t., av fra. applaudir, av lat.
applaudere, av ad-, till, o. plaudere,
smälla, klappa, klappa händer; jfr
explodera o. plausibel. — Härtill
applåd, o. 1840, en speciellt svensk bildning.
aprikos, o. 1660, jfr ty. aprikose, av ä.
fra. abricots, plur. av abricot, lån från
span. albaricoque el. portug. abricoque,
lån från ett arabiskt ord, som i sin tur
återgår på lat. præcocia (näml. persica),
plur. n. av præcox, tidigt mogen, av præ-,
förut, o. -cox (till coquere, koka; se d. o.).
april = fsv., ty., eng., av lat. adj.
aprīlis, romarnas andra månad; sannol.
avledn. av ett adj. *aporos, den sista av
två = sanskr. ápara-, bakre, andre,
komparativbildning avstammen ap-, i av. Ej,
såsom ofta antages, av lat. aperīre, öppna.
apropå, av fra. à propos, till propos,
förslag, samtalsämne, ’propå’, jfr
proponera, proposition.
aptit, förr ofta: appe-: 1527 osv., av
ty. appetit, fra. appétit, av lat. appetītus,
begär, åtrå, till appetere, eftersträva, av
ad-, till, o. petere, söka, åtrå (jfr
petition). Med betyd. sedermera specialiserad
till ’begär efter mat’.
arbete, fsv. arbeid(e), arbet(e) m. m.
= da. arbeid(e), lån från mlty. arbeit,
möda, besvär, identiskt med det
inhemska arvode (se d. o.). — Härtill:
arbeta, fsv. = jämte arbeida, från mlty.
arbeiden = ty. arbeiten, got. arbaidjan.
Arboga, fsv. Arbugha, av genit. sing.
ār till ā, å, o. genit. plur. bugha till
fsv. bugh n., krökning, Sdw. s. 1204, el.
*bugher = isl. bugr, krökning (av älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
