Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - annorledes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antimakass beror på missuppfattning av
antimakassar som en pluralform.
antingen, i ä. nsv. med en mängd
växelformer, bl. a. synnerligen ofta (15- o.
1600-t.) anten (av anteghen, antigen),
fsv. antingen, antingia, antiggia, av
äldre annattviggia, annattvæggia, m. m.
= isl. annat tveggja, ä. da. anten (m. m.);
av neutr. till annan i betyd. ’en’ o.
genit. av fsv. tvēr, två; alltså: ett av
två, ettdera; formerna med -ing- o.
slutstavelsen -en bero på analogi (jfr de
många bildningarna på -ing- o.
varken). — Om formerna med ä- (e-, æ-),
t. ex. fsv. æntiggia, ä. nsv., da. enten
osv., se Kock Uml. u. Brech. s. 70 o. där
citerad litteratur; knappast till *ent, ett.
antipati, i fullt modern betyd. först
o. 1770, allm. eur. kulturord, ytterst
av grek. antipátheia, till antí-, emot, o.
páthos n., lidande (se patetisk); jfr
sympati.
Anton, mansn. = ty., av lat. Antonius
(vartill fem. Antonia), av okänt
urspr.; som kristet mansnamn brukligt
i sht efter den helige Antonius,
munkväsendets föregångare († 356).
antvarda, fsv. antvardha, -vordha,
andvarþa = fno. andvarða, fda.
andvordhæ, da. antvorde; åtminstone
delvis beroende på inverkan från mlty.
antwarden, avledn. av fsax. andward,
närvarande, ags. andweard ds., även:
mitt emot varande, i avljudsförh. till
got. andwaírþs, närvarande, jfr isl.
ǫndverðr, ǫndurðr, mitt emot stående,
börjande, fgutn. af andverþu, i början, ävensom
sv. Antvarden, namn på två nära
varandra belägna sjöar i Klm. l. (se
närmare förf. Sjön.); av and-, emot (se
an- 2), o. en bildning av stammen i
varda, lat. vertere, vända. — Att döma
av den nsv. formen med -a- har ordet
två gånger inlånats el. rönt påverkan
från lty. — Formellt samma ord, men
till betyd. påverkat av mlty. antworden,
svara = ty. antworten (till ord),
är mlty. antwarden, svara, varav fsv.
antvarda ds.
1. apa, 1621, egentl., oblik kasus
(el. femininbildning) till ä. nsv. ape m.
1604, fsv. *api (väl i personnamnet Api
i ortnamn t. ex. Apaby, nu Oppeby,
Ögtl.), jfr y. fsv. apor (i nyare avskrift)
= isl. api m., redan i den poetiska
Eddan med betyd. ’dåre’, da abe f., i
ä. da. m., lty. ape m. o. f., fhty. affo
m., affa f. (ty. affe m.), ags. apa m.
(eng. ape); allmänt germ. ord (dock ej
belagt i got.) med möjl. urgermanska
anor; med ett fem. på -injō(n) o.
-unjō(n): fsv. apinia, aapynia m. m., med
motsvarigheter långt in på 1800-talet o.
ännu i vissa norrl. o. finnl. bygdemål,
i fsv. o. något längre fram den vanliga
benämningen på apan = isl. apynja,
fhty. affin(na) (ty. äffin) osv. Ordet
är säkerligen ett urgammalt lånord;
fslav. opica kan vara besl. el. beroende
på lån från germ. spr. (med fslav. övergång
av a till o). — Eng. monkey är
en diminutivbildning till ital. monna,
egentl.: madonna, alltså ett slags smeknamn.
F. ö. t. ex. sanskr. kapi-, grek.
píthēkos, lat. sīmia; mer el. mindre
dunkla. Samindoeur. beteckning saknas:
apan har i vilt tillstånd förekommit
blott i Europas sydligaste delar
(ännu vid Gibraltar).
2. apa, om segel, dels trekantigt på
aktermasten: mesanstagsegel, 1765, dels
fyrkantigt akter om stormasten å
fregatt, 1857 = da. abe, efter lty., holl. aap;
samma ord som föreg.; jfr papegoja som
namn på segel. Falk WuS 4: 64.
apanage, ett 1800-tals ord, av fra.
apanage, till mlat. ap(p)anare, förse
med bröd, av lat. ad, till, o. pānis, bröd
(se t. ex. pastor; urbesl. med foder 2).
apel, 1558, sv. dial. även apal, ä. nsv.
apald, appull m. m., fsv. apal(d), apul(d)
= isl. apaldr, da. abild, fhty. affoltra,
ags. apuldre, apulder, en urgerm.
bildning med det indoeur. trädnamnssuffixet
-tr- (jfr fläder, Hestra, jolster) av
germ. stammen *apla-, (*apala- el. dyl.)
i mlty. appel, fhty. apful (ty. apfel),
ags. æppel (eng. apple), vartill avledn.
äpple (se d. o.), motsv. fir. aball, uball,
litau. óbůlas, fslav. jablŭko m. fl. Väl
på ett el. annat sätt sammanhängande
med namnet på den för sin äppleodling
bekanta staden Abella i Campanien;
möjl. alltså: frukt från Abella. Dock
föreligga här samma svårigheter som i
fråga om t. ex. kastanj o. körsbär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
