Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - adonis - adoptera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grek. Adōnis, namn på en underskön
yngling som älskades av kärleksgudinnan.
Om namnet senast Kretschmer Glotta
7: 29.
adoptera, 1716, ytterst av lat. adoptāre,
av pref. ad-, till, o. optāre, välja, önska.
adressera, 1657, av fra. adresser, av
vlat. *ad-directiare, rikta till; se
dressera. Härav: adress, 1648, av fra.
adresse.
advent = fsv., av lat. adventus,
ankomst; sedan särsk. om Kristi tillkommelse;
urbesläktat med åt, prepos., o.
komma, vb. Jfr aveny.
advokat, Bib. 1541 = ty., av lat.
advocātus, egentl. ’tillkallad’; jfr det
etymologiskt identiska fogde.
aeroplan, se under aria.
affisch, 1749, av fra. affiche, av lat.
ad, vid, o. ett vb vlat. *figicare, fästa
(= fra. ficher, ital. ficcare), till figere,
ds.; alltså: vidfäst. Finns ej i da. Jfr
ficka.
affär, 1654 i betyd. ’göromål’, av fra.
affaire, av à faire, att göra. Finns ej i da.
afton, fsv. afton, aftan, apt-, även:
dagen före en högtidsdag (jfr fastlagen,
julafton osv. ävensom ty. sonnabend,
lördag, egentl.: dagen före sonntag) =
isl. aptann, aptunn, fno. även æptann,
da. aften, en uteslutande nordisk bildning,
avvikande från västgerm. *āƀand-:
fsax. âƀand, fhty. âbant (ty. abend),
ags ǽfen med avledn. ǽfning (eng. eve o.
evening); saknas i got. Sannol. en
nordisk ombildning i anslutning till morgon
(jfr eng. morning o. evening) el.
möjl. jämte de vgerm. formerna
utgående från en ieur. böjning: nom.
*ēp-t, gen. *əpnós, *əponós (H. Petersson
i föredrag; jfr även K. F. Johansson
Beitr. z. griech. Sprachk. s. 154). Knappast
till av; kanske snarare, såsom vanl.
antagits, besl. med den ie.stammen op-
i grek. ópiste, bakom, efteråt, opsé, sent.
— I afton, denna dags afton, fsv. i
afton. — I afse, i går afton (vard. o.
dial.), en dunkel bildning, motsv. fsv.
i aftes, ä. i aftons osv., da. i aftes, egentl.
en genitivisk tidsbestämning med senare
tillagt i; jfr i morse. — Aftonkvist,
på aftonkvisten, Almqvist 1838, jfr
no. (morgon)kvist, till kvist, gren;
snarast, med SAOB, från jägarspr. om
fågeln ’som sitter på aftonkvisten’ o. d.;
jfr även Noreen V. spr. 7: 213 n. 4;
annorlunda Falk-Torp.
ag, ett halvgräs, särsk. Cladium
mariscus, Spegel 1712, fgutn. agh; säkerl.,
på grund av växtens mycket spetsiga
blad, av den ie. roten ak, vara vass
(se abborre, agn 1).
aga, subst., som nom. sg. redan i
L. Petri Kr. 1559, egentl. oblik kasus
till fsv. aghi m., fruktan, skräck, tukt,
sv. dial. age, fruktan = isl. agi, da.
ave, i nda. blott ’tukt’; eng. awe från
nord. spr.; besl. med el. utvecklat ur
s-stammen got. agis n., fruktan, skräck
(jfr t. ex. skada: got. skaþis),
vartill avledn. germ. *aᵹisan- = fhty.
egiso, ags. egesa ds. (jfr no. egsa,
upphetsa, västsv. dial. äksa, även: tukta,
gräla, da. dial. eksa, hålla i tukt; möjl.
påverkat av ägga). Med avs. på
betydelseskiftningen ’skräck ~ tukt’ jfr sv. dial.
o. no. kust (se kuslig). — Härtill vb.
aga, fsv. agha, tukta, hålla i tukt =
no. aga ds., även: skrämma, da. ave;
jfr isl. aga (-gða-) opers., synas hotande,
sannol. = sydsv. dial. ava, visa tecken
till att bli regn, egentl.: hota (Wigforss
S. Hall. folkm. s. 193 n. 4); jfr även
sv. dial. aga(s), frukta, vara orolig;
besl. med got. un-agands, utan fruktan,
o. fir. agur, jag fruktar. Kausativum:
isl. ǿgja, göra fruktansvärd,
injaga fruktan = got. ôgjan ds.; med
samma avljudsstadium som got. ôgan,
frukta, o. isl. ótti m., skräck (av *ōht-). —
F. ö. blott osäkra anknytningar. — Jfr
försagd.
Agda, kvinnon., fsv. Aghada, av äldre
Aghata (= nsv. Agata), ytterst från
grek. Agátha, kortform till feminina
namn sammansatta med agathós, god.
Inom den kristna världen närmast efter
det berömda helgonet Agatha av Sicilien
(† 251).
agera, ytterst av lat. agere, driva,
vara verksam, spela (om scenisk
framställning) m. m., urbesl. med åka. I
betyd. ’uppföra (ett skådespel)’ i sv. redan
1594. Av participstammen act- komma
t. ex. akt 3, aktie, aktör, exakt. —
Härtill: agent = da., ty., fra., av lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
