Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ordbildning. IV. Språkutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vågstycke (under våga), välgörenhet (under väl), världsallt, världsborgare,
världsdel, världsman, yngling, åkermönja, ångbåt, ångkvarn, århundrade,
-tusende, ändamål (under ända), ängd, öppenhjärtig, övergrepp, överhand,
överhus, överhuvud, överlägga, översikt (under över), överste, övertala
(under tala), överväga osv.; alltså särskilt kulturord o. d.; dessutom i
en mängd yrkestermer, såsom t. ex. inom boktryckarkonsten brödstilar,
bröllop, lik, skepp m. fl. (se ål 4), ävensom stående uttryck ss. bryta
staven över, förtjäna sina sporrar, för detta (ty. vor diesem), slå någon
ur brädet osv. – Stundom med etymologiskt oriktigt ljudutbyte såsom
solbänk efter ty. sohlbank (egentl.: sulbänk), spetsglans efter ty.
spiessglanz, el. möjl. skenhelig efter ty. scheinheilig (ä. nsv. dock skīn-) o.
ögonskenlig efter ty. augenscheinlich (förr dock även -skinlig; ombildningen
-skin- till -sken kan sålunda i båda orden ha egt rum efter sv. sken av
skīn); jfr Rhen (ty. Rhein) för äldre Rīn. – Översättningslånen betecknas i
denna ordbok vanligen med ’efter’, ej, som andra lån, med ’av’ eller ’från’.
*
Av hithörande litteratur hänvisas (utom till de ovan citerade
avhandlingarna) till vissa i ordb. under Förkortningar anförda arbeten
under Cederschiöld, Hellquist, E. Olson o. Tamm, vartill kunna
läggas de där icke upptagna:
Hellquist Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt
af dem bildade nomina, Ark. 14: 1 o. 136 f.
Kluge Nominale Stammbildungslehre der altgermanischen Dialekte,
Zweite Auflage, Halle 1899.
Vidare erinras om de rikhaltiga samlingarna i särskilt femte och
sjunde banden av Noreens Vårt språk, där emellertid motsvarande
företeelser (såsom även i Cederschiölds ovan åsyftade uppsatser) i regel
behandlas från den nutida språkkänslans[1] el.
betydelsefunktionens[2] synpunkt, vilken i fråga om unga bildningar ofta, men för
äldre sällan sammanfaller med den historiska[3], som varit den ledande
för föregående framställning. I denna har dock av praktiska skäl den
förstnämnda synpunkten fått i viss mån bestämma suffixlärans yttre
anordning och indelning.
*
[1] För Noreen blir alltså grundordet för en bildning det, med vilket den
numera närmast associerar sig, ss. t. ex. (7: 305) linne, bildat med -ne till lin
(medan ordet historiskt sett närmast hör till neutr. linnet, vars t uppfattats
som best. slutartikel, o. sålunda i linne varken n el. e är suffixalt).
[2] För Noreen hör alltså mängd på grund av betydelsen ’myckenhet’ icke
till mången o. ännu mindre (såsom förhållandet är rent historiskt) till mång
(i mångt och mycket), utan till det obesläktade mycken (5: 477); alltså en
synpunkt, som här icke, annat än möjl. undantagsvis, beaktats.
[3] Såsom då t. ex. bikt, bädd o. mjölk enl. 5: 362 »utgöras av verbalstammar
på kort -a minskade med detta suffix», medan från språkhistorisk
synpunkt – alltså i realiteten – tvärtom bikta, bädda o. mjölka bildats av
substantiven. Däremot sammanfalla (händelsevis) resultaten ifråga om de flesta
andra s. st. uppräknade bildningarna, t. ex. glam, glimt, kält, skämt. Noreens
framställning kan sålunda icke (i regel) användas av den, som vill lära sig,
hur faktiskt ett ord historiskt bildats (och det avses naturligtvis ej heller av
förf.), men väl med stor fördel i andra syften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svetym/0084.html
