Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. IV. Språkutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där icke sammansättningar ersatt de äldre avledningarna, ha i
många fall i stället de gamla orden utbytts mot längre bildningar av
samma stam, t. ex. björninna ~ fsv. birna, gudinna ~ fsv. gudha, väninna
~ fsv. vina, köpare ~ fsv. köpe, följeslagare ~ fsv. fylghislaghi, ledsagare
~ fsv. lēþsaghi, läkare ~ fsv. lækir, närkingar ~ fsv. nærikiar (jfr sörmlänning
~ fsv. suþermaþer, dvs. ’söderman’, värmlänning ~ fsv. værme [1]),
änkling ~ fsv. ænkel, blandning ~ fsv. bland, tanke ~ fsv. hyggia, röjning ~
fsv. ryþ, åmynning ~ fsv. āmynne, rodnad ~ fsv. rudhme, spånad ~ fsv.
sponi, framfusig ~ ä. nsv. framfus, ihålig ~ ä. nsv. ihål, villrådig ~ fsv.
villerādha, gramse ~ ä. nsv. gram, gängse ~ fsv. gænger, varse ~ adj. var,
vilse ~ vill, förblinda ~ fsv. blinda, försvaga ~ ä. nsv. svaga, förtälja ~
tälja, frejdad ~ fsv. frǣgher (vartill frejd, vartill frejda med part. frejdad),
rykta ~ fsv. rökia (vartill rökt, vartill rökta, rykta); el. av olika stammar
t. ex. varginna ~ fsv. ylva. I vissa fall kvarlever det gamla enklare ordet
med annat betydelseinnehåll, t. ex. hage (~ inhägnad).
Genom dessa utbyten har vårt språk utan tvivel mist mycket av
sitt kärnfulla och kraftiga kynne. Åtskilliga döda ord skulle dock nog
kunna återupplivas i riksspråket, och särskilt sådana, som knyta sig till
ord, som ännu kvarleva i bygdemålen.
Mycket vanliga äro de fall, där lånord trätt i stället för inhemskt
språkgods, t. ex. begär ~ fsv. giri, dekokt ~ fsv. suþ, förvaltare eller
gårdsfogde ~ fsv. bryti, hingst ~ fs. vrēn, härd ~ äril, krita (gammalt lån) ~
fsv. blēka, släkt ~ fsv. niþ, släkting ~ frände, smak ~ fsv. thæver, smuts ~
fs. sör (= dial.), ära ~ fsv. dȳrþ.
I samband härmed erinras om de synnerligen talrika s. k.
översättningslånen[2], där ett främmande ord helt eller delvis återgivits med
tillhjälp av språkets egna tillgångar; t. ex. baktanke (under tanke),
barmhärtig, blomkål (under blomma), djurkrets(en) (under djur), enhörning,
förströ (under strö), försyn, halvvärd (under värld), inflytande (under
influensa), inställa (under ställa), kappsäck (under kappa), lintyg (under
tyg), lycksalig (under salig), medlidande (under sympati), mindretal (efter
ty. minderzahl), missdådare (under miss-), motspänstig, motvilja (under
vilja 2), måndag o. övriga veckodagars namn (utom lördag), oro (i urverk;
se ur 1), piggsvin, pärlemo(r), självisk, självmord, sjöskum, skadeglad, skötebarn,
-synd (under sköte), snälltåg, spanskgröna, spelrum (under spel 2),
spinnhus, spolmask (under spole 1), stallbroder, stickprov, stiftsfröken,
-jungfru (under stift 2), storartad, strävpelare (under sträva 2), svartkonst
(under svart), synkrets, synpunkt, takstol, tidsanda, tidsenlig, tillbehör,
tillbörlig, tilldraga sig, tillfreds, tillfälle, tillför(e)ne, tillförlitlig, tillgiva,
tillgänglig, tillika, tillnamn, tillnärmelsevis, tillräkna, tillskansa sig, tillskriva, tillstå,
tillstädja, tillsäga, toreskägg (under taklök), träsnitt (under trä),
tusenfoting, tvättäkta, tyghus (under tyg), underhandla, underhålla, underkasta,
underrätta, undersöka, undervisa, undfå, undseende, uppkomling, upplagd,
uppsats, upptäcka, urarta, urgammal, utskott, utställa, valnöt, vattuman
(o. övriga namn på djurkretsens tecken), vederdöpare, vedersakare,
vedervärdig, vindros, viss (i en viss N. N.), vågrät (under våg 1), vågspel o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
