Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-o: i sbst. domvärjo, från-, samvaro osv., utsago, ej avledn., utan
från oblika kasus till fsv. sbst. på -a t. ex. frānvara, væria, liksom -u i
salu osv. till sbst. sala; jfr anda, hjärna osv. till sbst. på -e (under -a).
Se motsvar. fall under adv. — I banko, brutto, netto, piano, porto, saldo,
solo osv. italiensk o. i eldorado spansk nominativändelse;
i adj. redo (fsv. rēþo), snarast försvenskning av mlty. rêde ds.;
i adv. o. adverbiella uttr.: dels i inhemska ord gamla
kasusändelser, antingen o till fsv. sbst. på -a (jfr ovan): i delo (till sbst. dēla),
till visso (till sbst. vissa), å sido (till sbst. sida m. fl.), el. o av den fsv.
ändelsen för dat. sg. neutr. av starkt böjda adj.: i allo, i godo, med
ondo m. fl.;
dels försvenskningar av från mlty. lånade uttr.: till godo, till spillo,
efter mlty. to gôde, tô spilde. — Desto från ty. desto, men fsv. deste från
mlty. deste.
-od: i armod från mlty. -ôd-, av urgerm. -ōđ-, -ōþ-, motsvar. det
inhemska -ad, -nad. Identiskt med det betonade -od i klenod o. med -ät i
det därmed identiska klenät (jfr ä. nsv. klenat i båda betyd.) samt -at i
sirat o. ty. heimat, monat. — Ej suffixalt i kommod, ytterst av lat.
commodus, bekväm, till modus, sätt; el. i episod o. metod (ytterst från grek.,
till prepos. epí o. metá o. (h)odós, väg).
-om i adv. lagom, stundom el. ömsom m. fl. är, historiskt sett, ej
suffix utan den gamla dat.-pluraländelsen av fsv. lagh, stund, adj. ymse
osv.; jfr -en i behörigen, se under -en i adj. 4. — Bråttom innehåller
däremot adv. om (= prepos.).
1. -on (obetonat): särsk. i bär- o. fruktnamn, t. ex. hallon, hjortron,
(dial.) hönson, (dial.) klason, kröson, lingon, mjölon, odon, olvon, (ä. nsv.)
svalon, tistron, tränjon; många jämförelsevis unga elliptiska bildningar,
jfr hall-, hjorter-, höns-, klas-, kröse-, ling-, mjöl-, o-, ulv-, sval-, tistel-,
tranbär; efter mönstret av t. ex. nypon, som sannol. är, o. smultron, som
kan vara en svag form motsvar. got. -ôna (jfr ögon: got. augôna).
Sedermera överflyttat även på inlånade ord på -a med likartad betyd. såsom
fikon, krikon, plommon, päron, sviskon. — I syskon föreligger snarast en
analogisk avljudsform till äldre sys(t)kin (av -īn-); i helgon ett lån från
fsax. (thie) hêlagon. — För sig stå i nsv. afton o. morgon, i fsv. även aptan
o. morghan, morghin (jfr de sv. dial-formerna på -a), vilkas
avledningsändelser påverkat varandra.
2. -on (betonat med slutet ō): lånat, med olika ursprung, vanl.
(ytterst) genom fransk förmedling av el. motsvar. lat. -o, genit. -ōnis (besl.
med de under -a, -e omtalade germ. n-stammarnas avledn.), t. ex. fason
(från ty. fasson, av fra. façon, av lat. factio), legion, opinion, region,
religion, skorpion, union; i t. ex. baron, champinjon, galon, garnison, utan
motsvar. i lat.; i t. ex. kanon, kanton, skvadron ytterst av ital. -one, ofta
använt som förstoringssuffix (jfr lat. canna, rör); agitation, ambition,
nation o. d. motsv. lat. -ātio, -(i)tio (jfr -ats) med de germ. o. nord.
efterbildningarna seglation o. muntration. — Identiskt med -ong i balkong,
ballong, chinjong, kalsong, kapuschong, kupong, perrong, osv.; även här
icke sällan med det nyss nämnda ital. förstoringssuff. -one t. ex. ballong,
ital. ballone, till balla, boll, kula., el. salong, ital. salone, till sal. Ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
