Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fsv. motsvar. former (Hössna Redväg Vgtl. utgår från fsv. Hös(t)na;
ett Järna är = Gerna, ett annat = Iærna; Löckna = fsv. Lykna; namnen
Ökna, Okna skrivas Ökna, -e, -um, Okna, -um). Icke ens dessa på fsv. -na
kunna emellertid utan vidare antagas innehålla ett verkligt suffix -na. I vissa
fall kan n höra till grundordet (å- o. önamn ha ofta bildats med denna
avledn.; jfr att t. ex. Näkna ligger vid sjön Näk(n)en o. Rägna vid Rägnaren;
se förf. Sjön. under d. o.). Man har för vissa fall också gissat på genit.
plur. på -na, t. ex. Härna till häre, biform till hare, Hössna till fsv. hyrsa,
sto (varvid kunde erinras om isl. ortn. Hlađna, vartill nom. Hlađnir); o.
enstaka även på vin-namn.. Även andra möjligheter äro tänkbara. Säkerl.
är dock flertalet att bedöma som de under I -a 1 anförda ortn. på -a av
typen Berga, Floda osv.; alltså nom. plur. (jfr bl. a. de stundom
uppträdande biformerna på -um ss. Okna, Oknum osv.), i detta fall med
grundord på -n (vilket antingen hör till stammen el. självt är en avledning);
jfr t. ex. de där upptagna Tjärna (: tjärn), Värna (: värn). Dessa
grundords etymologiska innebörd är f. ö. i regel mer el. mindre dunkel
o. kan här ej bli föremål för undersökning. Ökna hör väl till öken o. i
fråga om Bettna erinras om ortn. Bet Vgtl. (fsv. Bet(h)).
Anm. Om -na i kölna se -in (slutet).
-nad, se -ad 2.
-ner i familjen., se under -när slutet.
-ning: egentl. suffixet -ing (se ovan) med n från grundordet t. ex.
inkoativer på -na (jfr även t. ex. drottn-ing till fsv. drōttin, drott);
sedermera använt att bilda vbalabstr. (varav stundom konkret betyd. t. ex.
byggning, klädning), till såväl starka som svaga verb med annat stamslut
än n t. ex. gryning, skoning (på kläder o. d.: sko), slagning i t. ex.
vadslagning, vändning. Stundom växla former med -ning o. -ing (el. hava växlat),
t. ex. fsv. lösning o. lösing, nsv. slaktning o. ä. nsv. slakting, ä. nsv.
regerning o. nsv. regering, nsv. knivskär(n)ing, provkör(n)ing, rengör(n)ing,
bärning, men brevbäring, störning, men astron. störing, jfr ätning, men
sv. dial. (t. ex. västg.) äting. — Liksom -ing mycket använt o. användbart
i nybildningar. Dock kunna ej dylika abstrakter nyskapas till verb på
-ja (såvida de ej föregås av l el. r) t. ex. främja, läppja, nyttja, stödja,
vänja (jfr dock sammans. avvänjning). — Tidning (jämte äldre tid(h)ing)
är väl en efterbildning av mlty. tîdinge.
-när: av fsv. -nær (-e-, -a-), från mlty. -(e)nêre = fhty. -inari, av
-n + mlty. -êre osv. (= sv. -are, jfr under -iär, -är), urspr. med n från
ord på denna konsonant, t. ex. körsnär till fhty. kursina, pälsrock, osv.,
fhty. waginari, vagnmakare (= ty. wagner = familjen. Wagner), till wagin,
vagn, el. tullnär med n från det lat. grundordet; sedan analogibildningar,
t. ex. konstnär till konst, resenär osv., båda från lty., o. gäldenär (till gäld)
med efterbildningen borgenär. Alltså uppkommet på samma sätt som
t. ex. -ling av stamslutande l + ing el. -sl av s + l. - I kämnär av mlty.
kemener har -n- uppstått genom dissimilation av kemerer (= kamrer)
el. genom anslutning till andra ord på -ner. — Ändelsen -när är sålunda
(i regel) identisk med -ner i familjen. Mörner, Portner, m. fl., varefter
talrika efterbildningar ss. Fjellner, Wikner. Familjen. Werner (likaledes
från ty.) innehåller däremot sbst. här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
