Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ie. -mn̥-to-, urspr. till stammar på -men (motsv. avledn. i fsv. fitme,
fetma) + suff. -to-, varav germ. -mund i fhty. hliumunt (ty. leumund), rykte,
Etymol. = -mang i komplimang (från fra. -ment).
-n el. -en (i under fsv. tid enstaviga ord): av olika ursprung, dels
konkreta, oftast uråldriga bildningar, med gammal mellanvokal t. ex. agn
(på säd), av urgerm. *aʒanō (jfr med gramm. växling got. ahana), aln
(jfr got. alina, grek. ōlénē), göpen, av urgerm. *ʒaupanō (jfr fhty. goufana),
hägn, förr även: inhägnad, av urgerm. *haʒinō (besl. med hage), töcken
(besl. med da. taage); el. utan mellanvokal t. ex. vagn (jfr ags. wægn)
till ie. u̯egh i lat. vehere, föra, köra; dels abstrakta (el. på gränsen till
sådana stående) t. ex. lögn av urgerm. *luʒinō (jfr fhty. lugina) till ljuga,
syn av urgerm. *seʒwni- till se; i urgerm. tid produktivt såsom -īni- till
verb på -jan t. ex. lösen av *lausīni- till lösa, socken (nu konkret) av
*sōkīni- till söka, värn av *warīni- till värja, o. såsom -ēni- till verb på -ēn
i sägen av *saʒ-ēni- (om motsv. avledn. -ōni- till verb på -ōn se under
-an). Om avledn. -n i urgamla ö- och ånamn se t. ex. under Solna,
Tjörn, Vagnhärad.
I borgen beror a på accentförsvagning, fsv. borghan, till borgha,
ss. dyrkan till dyrka osv. I t. ex. björn, örn har n-et kommit upp i
nomin. från andra n-stamskasus. — Om -en i bäcken se -in.
I adj. ofta bl. a. i färgbeteckningar t. ex. brun (jfr sanskr. babhrú-), grön,
(av germ. *ʒrō-ni); se f. ö. under färna, järpe, och jfr vit av ie. *kuīd-nó-.
Ett suffixalt n döljer sig även i en del urgamla bildningar med
n-et assimilerat med rotens slutkonsonant, t. ex. all av ie. *al-no-, full
av ie. *pl̥-nó- = sanskr. pūrṇá-, lock (hår-) av ie. *lug-nó-, jfr litau. lugnas,
böjlig, stack (hö-) av ie. *stǝg-nó-, jfr fslav. stogŭ, hög, ull av ie. *u̯l̥-nā́ =
sanskr. ūrṇā, lat. (v)lāna, vit av ie. *ku̯īd-nó- (se ovan). — Se f. ö: -an 1.
Ändelserna -(e)n o. -(a)n i sjö- o. ånamn, t. ex. Mälaren, Vänern,
Lagan äro i regel best. slutartikeln.
I namnen Lisen, Lotten ingår oblik kasusändelse till ty. namn på -e.
-na: 1. i inkoativa verb, t. ex. somna (förr även sofna) till sova
(jfr fslav. sŭnḁti), storkna (= got. gastaúrknan), vakna (= got waknan[1]),
urspr. s. k. n-presens (ss. t. ex. skina till ski-, lysa, spjärna, el. isl. fregna
= got. fraíhnan, lat. cernere osv.); ofta med svagt rotstadium[2], t. ex.
blekna[3] (fsv. blĭkna), bulna (jfr isl. bolgna) till germ. *belʒan, svälla, bågna
(isl. bogna) till buga, digna, drunkna, domna (o. duvna), lossna, multna,
remna (isl. rifna) till rīva, ruttna, sakna, egentl.: bliva skadad, till fsv. saka,
skada, signa (ned), stanna (fsv. staþna, jfr part.-adj. staþin), slockna, tågna
(~ got. tiuhan, draga), vekna (fsv. vikna)[4], vilka alla kunna föras till starka
verb; jfr got. andbundnan, lösas, gaþaúrsnan, förtorka, usgutnan, utgjutas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
