- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1858 /
78

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Skolmamsell, berättelse af Joh. Jolin (med lithografi) - 6. ”Sibyllan”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett åskmoln af raseri omtöcknade Rolfs förnuft. Att
höra nödropen från den arma flickan, af sin egen moder
under liånskratt lemnad att skändas af några rusiga sällar; att
tänka den olyckliga fallna systern liånas för sin trängtan
efter räddning, sin kärlek för Frälsarens heliga bild, och att
sjelf ej kunna ta ett steg till hennes hjelp, — Rolf kunde
ej fördraga allt detta. Med jernfingrar grep han modren i
armen. »Hvar är nyckeln!» röt han med thordönsstämma.

Men Sibyllan, som fruktade en våldsam scen, kastade
nyckeln ut genom fönstret, hvilket stod på glänt bakom den
stjernbetäckta gardinen.

»På grannens gård!» gäckades hon, »vi få väl reda på
den om en stund.»

Ännu en gång kastade sig Rolf med ursinnighet mot
dörren, men denne, af gammaldags fast konstruktion, trotsade
alla hans ansträngningar.

»Seså, Rolf, min gosse, stäfja ditt vilda sinne, du har
väl inte kommit hit för att jaga mina hyggliga kunder på
porten ?»

Det förtroliga duordet — en moders rättighet, men
begagnad just nu och under flinet öfver sonens vanmakt —
de förnyade ropen på hjelp från systern och det fräcka lugn,
livarmed de åhördes af modren, champagneruset, som ännu
icke uttömt sina krafter, förtviflan öfver att känna sig född
till verlden af den uslaste qvinna han hittills lärt känna;
allt förenade sig för att förvilla Rolfs förnuft. Han
störtade fram till Sibyllan, grep fast i den massiva förgyllda
broncekedjan kring hennes hals och frågade med en röst,
som darrade af vrede:

»Men har du då aldrig fruktat för Guds hämnd?»

»Känner inte till den herrn, tids nog gör man så
ledsamma bekantskaper.» — Sibyllan sökte lösgöra Rolfs hand
från halskedjan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1858/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free