- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
155

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 1. Efter stormen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRFATTAREN 155

bort. De senare årens erfarenheter hade uppfostrat
honom till verklig humanitet, som utsträcker sin
sympati till alla samhällsklasser, även de högsta,
varhelst han finner en olycklig som kämpar sin bittra
kamp för ställningen, antingen den är hög eller låg.
Han hade sett att det var hårdare öde stiga ner
från en ställning dit födsel och uppfostran kastat
en utan ens förvållande, än att bliva kvar på en
låg plats där man var född. Han hade sett huru
svår drömmen om likställighet var att realisera. Steg,
eller föll, någon uppifrån ner till en lägre klass,
så blev han trampad ändå djupare ner av denna, i
stället för att åtminstone hälsas som jämlike. Trampa
eller trampas, tycktes det gälla; under mig eller över
mig, icke bredvid mig!

Utom dessa erfarenheter hade även hans egna
personliga sedan han lytt samhällslagen och inordnat
sig i samhället, givit honom en viss misstro till det
ädla sinnelaget under den tarvliga rocken.
Beskyllningar för högfärd, därför att han begagnade sin
lagliga titel, liksom de begagnade sin, ovilja därför
att han räddat sin båt utan att kunna rädda deras,
visad skadeglädje när det gick honom illa, gjorde
att han med fullt skäl drog sig undan ett umgänge,
som till stor del ägde sitt intresse av att han skänkt
dem erkännande och mänskovärde, och av vilka
också en stor del föllo ner som spruckna
kautschuk-blåsor, så snart han tröttnade att blåsa upp dem.
Varför skulle han umgås med fiender som menade
honom illa? frågade han sig, och med skäl! Men
många av dessa kvarlåtna voro farliga fiender, som
till stor del sutto kvar i tidningsredaktionen, och
löjligt nog senare, när han började bli demokrat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free