Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ebba björnström.
Fara-konstr. såsom uttryck för pres. och pret. ind., alltså
för ofullbordad handling, af hufvudverbet förekommer
nämligen, såsom lektor Beckman påpekat, blott vid
im-perfektiviska verb.
Att så är förhållandet synes mig förklarligt. Då
pres. och pret. af hjälpverbet vara sammanställas med
perf. part. af hufvudverbet, motverkas det begrepp af
fortvaro, som ligger i hjälpverbet, af det begrepp af
fullbordad handling, som ligger i perf. part. Yid de
flesta verb segrar det begrepp, som ligger i participet,
och den föreställning om fortvaro, som betecknas af
hjälpverbet, kommer blott att framhålla fortvaron af
något redan fullbordadt (t. ex. Stenen är krossad)1.
Är däremot hufvudverbet själft imperfektiviskt, blir
resultatet af sammanställningen pres. eller pret. af
hjälpverbet vara + perf. part. af detta imperfektiviska verb
ett uttryck för oafslutad handling (t. ex. Höfdingen år
fruktad).
Emedan vara-konstr. i enkla tempus sålunda intar
en särställning, har det synts mig lämpligt att först
såsom medförande en förändring. Sådana verb äro t. ex. uppfostra,
måla, krossa. Andra verb åter framställa handlingen såsom rätt och
slätt pågående. Sådana verb äro t. ex. frukta, älska, bebo. Verb
med förstnämnda aktionsart kallas af Beckman för perfektiviska.
Samma benämning förekommer hos Paul, anf. arb., sid. 162 ff.
Noreen använder samma term i Vår nyaste lärobok i modersmålet
(se ofvan sid. 201). Andra grammatici, t. ex. norrmännen Falk och
Torp, begagna termen aoris tiska (se Falk o g Torp, Dansk-Norskens
syntax, sid. 174). Verb med aktionsart af det senare slaget kallas
af Beckman för dur at i v a. Andra, bland dem Paul och Noreen,
använda termen imperfektiviska. (Jag begagnar mig i det
följande af termerna perfektiviska och -imperfektiviska.) Skillnaden mellan
perfektiviska och imperfektiviska verb spelar mångenstädes in i
språk-lifvet. Så ock här.
1 Samma uppfattning framställes af Paul i hans ofvan citerade
afhandling (sid. 162 ff.), som jag först sedan min uppsats förelåg
afslutad, kommit i tillfälle att taga kännedom om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
