- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
205

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIKA SÄTT A IT UTTRYCKA PASSIV BETYDELSE I NUSV. 205

en del äfven mellanstilens) användning af passiverna har
jag genomgått och excerperat arbeten på prosa af H.
Forssell, Gr. af Geijerstam, P. Hallström, Selma
Lagerlöf, V. Rydberg och A. Strindberg. En del exempel
äro hämtade från andra spridda författare, en del äro
konstruerade.

Jag har grupperat mina iakttagelser kring olika
tempus och modus.

Som uttryck för pres. och pre t. ind. af
hufvud-verbet förekomma alla tre passiverna, t. ox. Barnet
uppfostras, Huset blir byggdt, Höfdingen är fruktad; Barnet
uppfostrades, Huset blef byggdt, Höfdingen var fruktad.

Härmed är emellertid ej sagdt, att pres. eller pret.
af ett och samma verb kan uttryckas genom de tre
passiverna. Visserligen kan jag jämte Barnet uppfostras
använda Barnet blir uppfostradt, och Huset blef byggdt
kan beteckna ungefär detsamma som Huset byggdes; men
t?ara-konstr. vid dessa verb {är uppfostradt, var byggdt)
kan ej användas vid sidan af s-formen och 6Zi/i;a-konstr.
l)en skulle ånge fullbordad handling, under det att de
senare beteckna ofullbordad.

Af exemplen Höfdingen är fruktad, Höfdingen var
fruktad framgår likväl att *;ara-konstr. kan uttrycka pres.
och pret. ind. passivum af hufvudverbet. Olika verb
förhålla sig sålunda härvidlag på olika sätt.

Lektor N. Beckman har i sin afhandling
Språkpsykologi och modersmålsundervisning berört
denna olikhet och framhållit hvarpå den beror. Den är,
menar han, förorsakad af hufvudverbets aktionsart1.

1 Enligt t. ex. Beckman, anf. arb., sid. 81 ff. beteckna, ön»
jag fattat honom rätt, en mängd verb uttryckligen en viss
aktionsart. Somliga ånge handlingen såsom pekande hän på ett resultat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free