Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några olika sätt att uttrycka passiv
betydelse i nusvenskan.
"Ju närmare tankan kommer till tinget, språket
till tankan ... ju fullkomligare är däd" Så har en
svensk skald och språkforskare en gång uttryckt sin åsikt
om hur språket bör vara beskaffadt för att bäst fylla
sin uppgift. De orden stamma från senare hälften af
1600-talet, men de innehålla en sanning för dagen, för
så vidt man inte låter dem skymma en annan sida af
språkets uppgift. Den är ju nämligen ej blott att vara
ett så exakt uttryck som möjligt för tanken, utan äfven,
och i främsta rummet, att vid bestämda tillfällen föra
idéerna från individer till andra. Idealiskt vore således
ett språk, som kunde följa tanken i hvarje dess skiftning
och som ägde förmåga att ge den en dräkt, som passade
i den miljö den skulle uppträda i och för den publik
den vore ägnad.
Något, som i betydlig grad bidrar till att ge ett
språk möjligheter att fylla de nämnda krafven, är
tillvaron af synonyma ord och konstruktioner. Den
största fördelen med synonymer ligger jxi ej däri, att de.
såsom termen anger, äro namn för (ungefär) samma sak
(detta är visserligen en fördel, emedan de på grund
däraf kunna befordra omväxling i framställningen), utan
den ligger däri, att synonymerna sällan eller aldrig helt
täcka hvarandra. På samma gång som de förete en vä-
1 Columbus, S., En svensk ordeskötsel, utg. af G. Stjernström
och A. Noreen, sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
