Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag.
3. Tilläggsnotiser om ett par ord.
1) Lyhörd (Språk och stil IV, 82). I formellt
afseende är detta adj. nog beroende på det i Bohuslän vanliga
endast i neutr. förekommande lyhört, som betyder: så
beskaffadt, att man hör synnerligen väl på grund af för ljudets
fortplantning gynnsamma akustiska förhållanden, vare sig i
ett rum eller i luften under särskilda väderleksförhållanden.
Ordet, hvartill man kan tänka sig lyhör eller lyhörd som
denkönsform, finns i Niléns ordbok öfver allmogemålet i
Sör-bygden, men det brukas åtminstone somligstädes äfven af
ståndspersonsklassen. -
Profession (Språk och stil IV, 95). Detta ord har varit
allmänt brukligt i st. f. det nuvarande professur långt senare
än O. Ö—n antagit, nämligen ett godt stycke in på andra hälften
af 1800-talet. I 1*852 års universitetsstatuter, där vanligen
användes ordet professorsembete, träffas profession åtminstone
i § 113 två gånger. I Upsala universitets katalog
förekommer det nya professur, så vidt jag kunnat finna, första
gången, höstterminen 1866. I de båda nästföregående
katalogerna har jag endast funnit förkortningsformen Prof. Men i
katalogen för vårterminen 1865 läses på sid. 3: "Förestår
Professionen i Dogmatik och Moraltheologi".
Ännu i Nordisk Familjebok XIII 285 (tryckt 1889) läses:
Profession . . professorsämbete (numera hellre "professur").
Fredr. Tamm.
4. Några danismer.
Till Hilding Celanders uppsats i förra häftet vill jag
foga några strödda anteckningar och anmärkningar om
förekomsten af danismer i svenskan, i och för detta
dubbelhäftes utfyllande.
Blaserthet är redan påpekadt af mig i Finsk tidskrift
1899 ("Språkliga iakttagelser i K. A. Tavaststjernas arbeten"),
liksom det hos Tavaststjerna förekommande bornerthet samt
det från Dagens Nyheter antecknade generthet. Dorsk, som
nu citerats från Levertin och äfven förekommit hos
Strindberg (Skärkarlslif, S. R. o. B. III: 311), hittas äfven i
svenskan under nyromantikens tid, då man också gärna upptog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
