- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
153

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN PROSODISKA FRÅGAN.

• 153

bildningen, 2:o är denna a-klang då den minsta möjliga,
eftersom stafvelsegränsen vid intalandet låg mellan r och a.
Däremot vill jag anmärka, att i mitt ex. 7 skrivaräskrivaräskri,
som icke i enlighet med d:r M:s grundlösa antagande hade
långt i, kunde jag vid ömvändningen höra någon förlängning
af a efter r och före v, en förlängning som sannolikt skulle
ha varit tillräcklig att göra stafvelsen accentuerad, om alla
tre stafvelserna vid intalandet varit lika långa. Men sådant
förhållandet var, hördes irks synnerligen skarpt betonadt, trots
det att i och r voro korta — det senare i strid mot vanligt
förhållande i svenskan och mest i öfverensstämmelse med
finskan.

"För att inse, att det som vi kalla dynamisk accent
icke beror på afståndet från vokal till vokal, behöfvas
emellertid" enligt d:r M. "alls icke dessa omvändningsförsök med
fonografen." Jag medgifver, att hvad d:r M. kallar
dynamisk accent icke är afståndet från vokal till vokal, men just
resultatet af omvändningsförsöken har varit ägnadt att
öfvertyga mig därom. Jag står fullkomligt fast därvid, att den
för hvilken accenten icke flyttar i sådana fall, där en
förskjutning af kvantiteten äger rum, för honom beror icke
accenten på det längre afståndet till nästa vokal1. Jag skall
göra ännu ett erkännande. Jag trodde ej, att det var så
vanligt, att personer med dynamisk accent menade musikalisk
accent. Under min Uppsalatid var det vanligt att skilja mellan
språk med melodisk och språk med exspiratorisk accent,
kvantiterande och accentuerande språk. Om jag då uttalade
lat. légës med hög ton på första stafvelsen och lång kvantitet
på den andra eller grekiskt fraXaaaa med hög ;ton på första
pch lång kvantitet på andra stafvelsen, så uppfattades detta
allmänt bland språkmän och fonetici som dynamisk accent
på andra stafvelsen. Det kunde då icke falla någon in att
kalla accenten på första stafvelsen för dynamisk accent.
Den generation, som då utgick från Uppsala, hade samma
uppfattning. Äfven hos yngre generationer har jag funnit
samma uppfattning. Men på allra sista tiden tyckes den
dynamiska accenten firat en ny triumf, då han utom
kvantiteten lagt under sin spira äfven den musikaliska accenten.

Häraf är klart, hvad betydelse jag tillmäter de exem-

1 Det återståx dock att visa, det denna accent äfven i de
omvända formerna är duglig att fylla en "stark" versplats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free