Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
89
het ett par enstaka i nymodern litteratur uppdykande
förstärkningsuttryck. Hos Oskar Levertin purt unga (Sv.
Dagbl. 9/h 04); är så vidt jag känner en nyhet inom svenskt
språk. (Da.-no. Upur unge piger" etc.). Hjalmar
Söderberg skrifver (Martin Birck s. 157) "det var ännu mera
bittert kallthvilket väl med säkerhet kan återföras på
den i da.-no. stående förbindelsen bitterlig koldt. (Jfrisl.
eitrkaldrl). Sammanställningen "bittert kallt" har ju
onekligen sin egen bestämda färg, utöfver hvad som
ligger i det vanliga svenska (mera fysiska) "bitande kallt11.
Jag kommer nu till sist till några rent
konstruktion ell a danismer (incl. norvagismer).
Hos Emil Kleen, Yankee Doodle, hittas ett par
påfallande sådana. "De föreföllo så litet kväkaraktiga
som bara möjligt". (Yankee Doodle I. s. 160). Jag
känner åtminstone icke detta uttryckssätt från svenskt språk;
men däremot är det vanligt i norskt talspråk. (För
danskan lär det vara främmande, enligt uppgift). —
Sammastädes uttrycket: usom folk är flestu (sic!). Hvilket
atm. i mitt språk heter "(han är) som folk är mest";
da.-no. "som folk er flest" 1.
Mera möjliga såsom inhemskt svenskt tale- eller
åtminstone skrif-sätt förekomma mig vändningar som:
"en annan militäriskt utseende gentleman" (Yankee Doodle
s. 44), "åtskilliga vildt utseende hundar" (ib. s. 130).
Konstruktionen verkar i alla fall synnerligen tvungen i
svenskan; i no. och da. är den däremot naturlig och
själf gif ven.
Yanliga hos Per Hallström och för denne förf:s stil
rätt karaktäristiska äro ett par rent da.-no. uttryckssätt.
T. ex. Gustaf Sparfverts roman s. 3: "Suddarna voro
1 Förf. har enligt egen uppgift vistats många år ute i
Amerika, där han umgåtts med norrmän och danskar lika mycket som
med landsmän. Hans danismer eller norvagismer bero sål. icke på
litterärt inflytande, såsom de flesta öfriga här anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
