Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dig, efter du är här uppe?» — »Ja, jag hugger milved
åt bruket, men ämnar mig hem nu någon dag.» — »Kanske
du vill följa oss, så får Olle gå hem till gumman sin,» sade
herr U. — »Ja, nog kan jag det, om det ej blir öfver mor-
gondagen.» — »Nej då, vi skola hem vid middagstid.» —
»Ja, då så följer jag.»
Bister och Olle drogo nu upp ekan och ställde henne
vid elden, så att vi kunde sitta der på henne, ty marken var
blöt i följd af det ymniga regn som fallit. Sedan vi slagit
oss ned, öppnades matsäckskorgen och bleckkrukan, der
resten af vår lax var nedlagd. Förvaltaren gaf karlarne
hvar sina stora stycken jemte bröd och bränvin, och så togo
vi för oss. Vi skulle äta duktigt, sade herr U., efter vi
intet annat hade att göra, ty det lönade ej sofva, då det
snart blef ljust. Och så gjorde vi. Sedan fingo karlarne
stoppa sina pipor ur förvaltarens tobakspung, och så blos-
sade de på för att röka bort myggen. Nu passade jag på,
hviskade till förvaltaren och bad honom bedja Bister
berätta, hur det gick till då han högg ihjäl björnhonan.
»Ja, det passar bra nu.» sade han, »och jag har aldrig hört
Bister tala om den händelsen sjelf.»
-Hör, Bister, nu kan du gerna tala om för oss, hur det
gick till då du dödade björnhonan.» — »Ja, om förvaltarn
vill, så nog kan jag det.» — »Tag dig en sup till, så blir
du mjukare i tungan,» sade förvaltaren och räckte honom
buteljen. »Ja, sup mig till då,» sade Bister, synbarligen be-
låten med förslaget. »Nej, det skall Olle göra,» sade herr
U., och det var Olle med om.
»Jo, det gick så till,» sade Bister, sedan han grinat och
torkat sig om munnen med sin stora, grofva och brunbrända
hand, »att jag då som nu var ute och hölls med kolved.
Ja, icke högg jag som nu, utan höll på att resa in milan.
Oxen och käringen hade jag med mig, och vi ville ej sluta
förr än vi fått milan tänd. Men så blefvo vi kostlösa, och
gumman min måste gå hem efter mat. Ja, se mat hade vi
just ingen, utan hon måste gå till herrgården och få säd;
af den skulle hon mala och sedan baka bröd samt se till
att raska ihop hvad hon kunde. Det var en torsdag hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
