Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter en häftig marsch hunnit dit der hundarne tappat,
ropade U. på dem. Diana och Perla kommo strax, och så
tillfrågades Diana: »hvar är haren?» Hon började strax
vänslas kring benen på oss, gick derefter före genom några
buskar och ut på ett fall: der låg Krans och vaktade på
haren.
Något sådant hade jag ej varit med om förut. Jag var
förvånad öfver att hundarne ej ätit upp haren, ty det bru-
kade de hundar jag förut jagat med göra, och då jag om-
talade detta för herr U. och prisade hundarne, sade han,
att hundar vanligtvis göra så, men dessa aldrig. Om hyn-
dorna ville äta, skulle de nog få sig en minnesbeta af Krans,
ty han brukade alltid vakta de harar som togos under
jagten.
» Hallå, Olle, hitåt!» — »Kors,» sade denne, då han fick
se haren, »togo hundarne den?» — »Ja.»» — »Det var ena
rappa hundar det,» menade Olle; »en sådan hund skulle
löna sig för mig att hafva.» Olles funderingar framlockade
ett gladt skratt, och så kopplade vi hundarne. »Här nere
vid sjön slå vi oss till inatt,» sade herr U., »klockan är snart
elfva, och om ett par tre timmar se vi skjuta igen.»
Vi funno snart en passande plats. Olle högg stubbar
till vår eld, och vi sutto och sågo på. Då kom en båt till
syne, och uti den satt någon som rodde friskt. »Den der
skulle vi hafva för att komma öfver sjön,» sade herr U.
» Hallå!» Den roende hörde oss ej. Då blåste U. i jägar-
hornet, och plötsligt upphörde årslagen. »Hallå!.: ropades
nu en gång till; elden flammade upp, och båten sågs strax
komma åt oss till. »Det är Bister,» sade Olle. Det knäppte
till i bröstet på mig. Skulle jag nu få se Bister, björndö-
daren, som jag hört så mycket talas om och som jag be-
undrade? Ja, det var soldaten Bister, derom var ingen fråga,
då förvaltaren kände igen honom och helsade »God kväll.
Bister, vill du föra oss öfver sjön?» — »God kväll, förval-
tarn! Ja, det vill jag visst,» sade han och lade i land
med båten.
»Så, ni är ute och jagar,» sade Bister. »Ja, på andra
sidan fins nog med harar i de nya svedjorna; jag har sett
flera i sommar.» — »Det var bra det. Har du skogsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
