läkare, författare. Född i Linköping d. 6 febr. 1809. Föräldrar: landträntmästaren Johan Hagdahl och Henrietta Wendtlandt. Student i Uppsala 1829, med. lic. 1838 och prom. med. d:r 1841, antogs H. till fattigläkare i Ladugårdslands församling i Stockholm, blef 1845 sekreterare för inrikes brefväxlingen i Svenska trådgårdsföreningen, var 1847 intendent för Djurgårdsbrunns kuranstalt, men bosatte sig sedan som possesionat på Tidön Västmanland. Han återflyttade sedermera i midten af 1850-talet till Stockholm, där han afled d. 29 nov. 1897.
Han utgaf bl. a. som resultat af en utrikes resa 1841 en rapport om fängelserna i olika länder, 1845, Mejerierna i hertigdömena Schleswig och Holstein etc. 1855, prisbelönt af Landtbruksakademien, hvars led. H. blef 1856, samt Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på hälsolärans och ekonomiens fordringar 1878-79, ett i sitt slag oöfverträffadt arbete, skrifvet på ett särdeles spirituellt sätt, hvilket gjort sin författare »odödlig».
Gift med Emilia Fredrika Gylling.
