(af Bure-ätten), krigare. Född i Stockholm d. 25 dec. 1655. Föräldrar: presidenten Nils Burenskiöld och Eva Ulfvenklou.
B. deltog redan 1677 som ryttmästare vid frih. Nils Gyllenstiernas regemente i Carl XI:s krig mot danskarna. Efter några års utländsk krigstjänst, bl.a. hos Malteserorden, på hvilkas galerer han kämpade mot turkarna, och i Ungern, där han slogs mot turkarna vid Pressburg och Wien, återvände han 1684 till Sverige och var vid ryska krigets utbrott 1700 major vid Östgöta kavalleri. Under Carls polska krig, där han med stor utmärkelse deltog i flera drabbningar avancerade han till öfverste och hade just blifvit befordrad till generalmajor vid rytteriet, då han 1706 hemskickades för att emottaga landshöfdinge ämbetet i Linköping. Samma år upphöjdes han i friherrligt stånd. B.förordnades 1709 till generallöjtnant och började i slaget vid Helsingborg 1710 striden i spetsen för vänstra flygelns kavalleri. Han dref danskarna tillbaka, men blef sedan tillfångatagen. S. å. utväxlad, förordnades han till v. öfverståthållare i Stockholm, hvilken post han beklädde under den fruktansvärda pesttiden till april 1711. Han mottog då öfverbefälet öfver armén i Västergötland och Bohuslän och öfvertog 1712 guvernörsämbetet i Skåne, i det att han redan 1710 utnämnts till guvernör. 1716 lämnade han denna befattning och afled d. 24 feb. 1738. Gift med Elsa Appelgren.
