Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buddenbrock, Henrik Magnus von - Bunge, Sven - 1. Bure, Anders - 2. Bure, Jonas - 3. Bure, Olof - Burenskiöld, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delvis angripas och nedgöras; att han icke satt
Villmanstrand i försvarstillstånd; att han lämnat
Wrangel utan hjälp och sålunda varit vållande
till nederlaget v id Villmanstranid, o. s. v.
Domarne hade föreskrifvit halshuggning, en art af
straff, som ansågs äfven i själfva sättet innebära
någonting skymfligt. Dagen före afrättningen
frambar sonen till ständerna sin fadors önskan
och bön: »att förskonas från bödeln och
bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare,
få falla för andra krigares kulor», d. v. s. att
få bli arkobuserad. Med deltagande och djup
rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså,
men präste- och bondestånden vägrade och domen
måste således gå efter bokstafven i verkställighet.
På sandbacken vid Norrtull i Stockholm,
i åsynen af en oräknelig skara människor bland
hvilka regeringen instuckit några af de vid
upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta
dem se, att äfvea höga herrar straffades, emottog
B. dödshugget d. 16 juli 1743. – Gift med
Magdalena Elisabet Rahmn.
Bunge, Sven, riksråd. Född i Stockholm d.
5 nov. 1731. Föräldrar: statssekreteraron friherre
Henrik Bunge och Catharina Christina
Caméensköld. – Efter slutade studier i Uppsala
inskrefs B. 1748 som auskultant i Svea hofrätt,
afgick som kommissionssekreterare till Paris 1750
och besörjde under Ulrik Scheffers frånvaro vid
1755–56 års riksdag de ministeriella göromålen
såsom chargé d’affaires. Han befordrades vidare
1762 till kansliråd och 1769 till hofkansler. –
Under tiden hade han äfven deltagit i riksdagarna,
där han slöt sig till Hattarna, hvilka 1760,
1769 och 1772 insatta honom i sekreta utskottet,
och gjorde sig för öfrigt känd som vän af en
friare handels- och näringslagstiftning. Af Gustaf
III kallades han 1773 till riksråd och upphöjdes
äfven 1782 i grefligt stånd. Vid den gamla
rådinstitutionens afskaffande 1789 återgick han till
privatlifvet och afled i Stockholm d. 1 febr. 1801.
– Gift 1761 med friherrinnan Elsa Beata
Wrede, dotter af riksrådet Fabina Wrede.
1. Bure, Anders, matematiker, kartograf.
Född i Säbrå prästgård i Ångermanland d. 14
aug. 1571. Föräldrar: kyrkoherden
Engelbrechtus Laurentii Bureus och Elisabet
Andersdotter. Bure tillhörde kansliet först som
kansliförvant och efter 1618 som sekreterare.
Han adlades jämte sin broder Jonas (se B.
2) 1624. B. sändes 1634 till Ryssland som
medlem af den utomordentliga beskickningen
för att notificera drottning Kristinas uppstigande
på tronen och äfven för att ta hand om en
del viktiga intressen. Han utnämndes 1640 till
assessor i krigskollegium. – Carl IX hade så
tidigt som år 1603 satt honom till styresman
öfver landtmäteriet, »som då snart skulle inrättas »;
alla geografiska mätningar och ritningar,
som utfördes af landtmätarna i landsorten, skulle
skickas till B., hvilken skulle med begagnande
häraf upprätta en generalkarta öfver riket. B.
for själf omkring, företagande astronomiska och
geografiska observationer. 1611 lät han i
koppar sticka den första någorlunda pålitliga karta
öfver norra Sverige med titel: Lapponiæ,
Bothniæ, Cajaniægue Regni Sueciæ provinciarum
septentrionalium nova delineatio och hade
1626 en stor karta färdig, upptagando sex regalark,
hvilken karta graverades af V. S. Trauthmann,
och hvartill s. å. utgafs en särskild beskrifning.
Denna Orbis actoi nova et accvrata dclineatio,
omfattar Sverige, Norge och Finland samt
angränsande delar af Danmark, Tyskland,
Östersjöprovinserna och Ryssland. Numera äro blott
få exemplar kända af denna karta, hvilken under
1700-talet tjänade till original för nästan
alla kartor öfver Sverige, som utomlands utgåfvos.
– Död i Stockholm d. 4 februari 1646.
– Gift 1604 med Kerstin Krabbe.
2. Bure, Jonas, historisk och genealogisk
forskare. Född d. 17 nov. 1575 ; den föregåendes
bror. – B. nämnes liksom den äldre
brodern Anders »k. sekreteraren», då han på
samma gång som denne adlades 1624 och
upptogs på brodern Olof B:s nummer. Han
förenade med grundlig lärdom mycken diplomatisk
skicklighet och användes af Gustaf Adolf i några
ministeriella värf, bland annat som »agent» eller
legat i Danmark. Vid sin hemkomst 1629
utnämnd till "secretarius" i riksarkivet, erhöll han
senare titeln "custos archivi", och bibehöll
sysslan till 1649. Han utgaf lageditionerna: Svea
rikes stadslagh efter konung Gustaf Adolphs
befallning tryckt i Stockholm 1618 och
Sverikes Rijkes Landslagh 1621 den senare utg.
1608 af Johan Bureus men slutsåld. Han
sysselsatte sig sedan med forskningar i den äldre
svenska personalhistorien och hans Svensk
ättebok, hvilket arbete i handskrift förvaras i
riksarkivet, ansågs länge som en källskrift af första
ordningen. Död d. 26 febr. 1655. – Gift med
Anna Jakobsdotter Bagge.
3. Bure, Olof, läkare. Född 2 sept. 1578;
de föregåendes bror. – B. promoverades till
medicine doktor i Basel 1611 och förordnades
1612 till lifmedikus hos hertig Johan af
Östergötland. Han innehade denna befattning till
hertigens död 1618, då han erhöll samma
förtroendepost hos konung Gustaf II Adolf. Denne
gjorde sig till godo hans mångfaldiga kunskaper
äfven i andra värf; sålunda fick B. 1620 afge
plan och ritningar till de nya städer, Gustaf
Adolf hade i sinnet att anlägga i Norrland och
Finland, och 1621 utnämndes han till
borgmästare i Stockholm. Samma år adlades han
med bibehållande af sitt namn. Utnämnd till
vice president i Åbo hofrätt 1633, måste han
efter sju år taga afsked i anseende till sin
försvagade hälsa och dog d. 13 dec. 1655. –
Gift med Elisabeth Bagge.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
