Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Älf, Samuel - 2. Älf, Erik Peter - Öberg, Lotta - Ödman, Nils Petrus - Ödmann, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skap, som slöt sig kring fru Nordenflycht. Hans
tryckta latinska skaldestycken uppgå till mer än
hundra, däribland en öfversättning på latinsk vers
af Gyllenborgs »Tåget öfver Bält» och af samme skalds
»Ode öfver ett godt hjärta», äfvensom Dalins »Svenska
friheten», af hvilken öfversättning manuskriptet
emellertid gått förloradt. Ä., som var ledamot af
Apollini sacra, Utile dulci m. fl. samfund, har äfven
efterlämnat en mängd poem på svensk vers, af hvilka
dock endast en fåtal blifvit tryckta. För studenter,
tillhörande Östgöta nation i Uppsala, stiftade han
ett stipendium och skänkte till Linköpings bibliotek
106 vol. manuskript. - Gift 1762 med Anna Dorotea
Filenius.
2. Älf, Erik Peter, vitter författare. Född i
Linköping d. 2 mars 1765; den föreg. son. - Student
i Uppsala 1782, begaf sig Ä. 1785 till universitet i
Lund, hvarest han innehade första hedersrummet vid
promotionen 1787. Två år därefter förordnad till
docent i litteraturhistoria, lät han prästviga sig
1792 och afled i Lund natten till d. 24 jan. 1793,
endast tjuguåtta år gammal. Den poetiska begåfning,
hvarmed Ä. var utrustad, gaf upphof åt dikter, som
tilltalade hans samtid och onekligen ägde åtskilliga
förtjänstfulla drag. Den största och bästa af dessa
dikter var Tal öfwer freden i Werelä 1790. I Werthers
första och sista stunder 1786, spåras den sjukliga
känslosamhet, som i Göthes namnkunniga »Die leiden
des jungen Werthers» både gaf sig uttryck och fick
näring. Af något mindre betydenhet och värde är hans
Segersång öfver den 30 September 1789. Efter hans
död utgaf Leopold hans Strödda skaldestycken 1795,
hvilket synes antyda, att denne estetiske finsmakare
funnit den tidigt bortgångne skaldens dikter stå
öfver flertalets af rimmande medtäflare.
Öberg, Lotta, poetissa. Född af fattiga föräldrar
i Stockholm 1818. - Ö:s afgjordt poetiska kallelse
visade sig mycket tidigt i små diktförsök, af hvilka
ett händelsevis föll i händerna på excellensen
af Wetterstedt, genom hvars föranstaltande den
fattiga flickan hämtades från sin skröpliga bostad
vid Luntmakaregatan och sattes i en af Stockholms
bästa pensioner. Här gjorde hon de mest snabba
framsteg, men hennes af naturen svaga kroppshydda,
undergräfd af lidanden och umbäranden i ungdomen,
föll, innan hennes rika anlag ännu hunnit utveckla
sig, tillsammans i döden d. 21 juni 1856. - Under
hennes lifstid utgåfvos genom vänners försorg hennes
Lyriska dikter, 3 häft. 1834-41. »De vittna om en djup
och varm känsla, som på ett enkelt, oskuldsfullt och
rörande sätt återklingar af de stora skaldernas toner,
af hvilka hon inspirerades.
Ödman, Nils Petrus,
skolman, författare, föreläsare. Född i Åmål
d. 12 aug. 1838. Föräldrar: vågmästaren Svante
Ödman och Jenny Wigelius.
Efter skolstudier i Karlstad blef Ö. student i Uppsala 1856. I
lärdomsstaden gjorde han sig känd och omtyckt som
visdiktare och sångare, och när
1860 Dietrichson bland studenterna bildade det vittra
Namnlösa samfundet, dröjde det icke länge, innan
Ö. blef en af dess medlemmar. Sedan han 1866 tagit
filosofiska doktorsgraden, uppehöll Ö. sig under
följande året för språkstudiers idkande i England
och Frankrike. Antagen 1868 till hufvudlärare i
nämnda länders språk vid Göteborgs realgymnasium,
utnämndes han 1870 till lektor i lefvande språk vid
Hernösands läroverk och öfvertog 1877 lektoratet
i samma ämnen i Gäfle. Under signaturen »Pelle»
deltog han med humoresken »Min första kondition»
i den publikation, »Sånger och berättelser af nio
signaturer», hvarmed nyssnämnda sällskap uppträdde
1863. Då emellertid detta hans opus rönte ett
tämligen ogynnsamt mottagande af kritiken, blef
han därigenom för en längre tid afskräckt från
att fortgå på författarebanan. Först 1873 beträdde
han ånyo densamma. Hans då till »Göteborgsposten»
skrifna korrespondensartiklar från Frankrike väckte
allmänt bifall. Detsamma kan säkerligen äfven sägas om
de samlingar af lifs- och tidsbilder, dikter m. m.,
han sedermera utgifvit, och som till stor del varit
synliga i tidningar och tidskrifter. Däribland må
nämnas Ungdoms- och reseminnen. Vers och prosa, 2 bd.,
1881, Ny samling studentminnen och resebilder 1891,
Vexlande bilder, prosa och vers 1893, Ur en svensk
tonsättares lif 1885–86, utgörande en minnesteckning
öfver J. A. Josephson, m. m. Ö. skildrar hurtigt
och raskt och i en stämning, genomskimrad af
lifsglädje men ock af ett från all asketisk tyngd
fritt religiöst allvar. I vissa af sina versifierade
bilder ur societetslifvet gisslar han med satirisk
skärpa dess svaga sidor. Redan i slutet af 1870-talet
började Ö. i afsikt att motarbeta dålig smak och
låga böjelser, framför allt hos ungdomen, vid val
af nöjen och förströelser, att anordna ett slags
aftonunderhållningar med föredrag, sång och andra
tillställningar af lifvande och oskyldigt muntrande
art. Han har därvid fortfarit, äfven sedan han, hunnen
pensionsåldern, lämnat sitt lektorat. Om ett föredrag,
hållet af Ö. vid en dylik underhållning i Stockholm
i jan. 1906 heter det i en hufvudstadstidning bl. a.:
»Hr Ödman hade denna gång valt till ämne Minnen från
serenadlifvet i Uppsala från 1860-talet, och det är
ju ett ämne, som fullt och helt låter hans natur ta
ut sin rätt. Kraftiga efterdyningar efter den som
ledande maktriktning inom litteraturen afsomnade
romantiken kunna ju skönjas äfven in på 1860-talet,
och hr Ö. är romantiker. Man behöfver blott höra
honom tala något litet om serenaden och med den
sammanhängande företeelser för att fatta det.»
Gift 1871 med Linnea Sofia Elisabet Helena Tullberg,
dotter af professor O. F. Tullberg (se II: 642).
Ödmann, Arvid,
operasångare. Född i Karlstad d. 18
okt. 1850. Föräldrar: köpmannen Johan Fredrik Ödmann
och Betty Berg.
Ö., som under sin uppväxt begagnat sig af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
