Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Åkerhielm, Lars - 5. Åkerhielm, Gustaf Fredrik - 6. Åkerhielm, Johan Gustaf Nils Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Åkerhielm, Lars,
militär, politiker. Född
i Stockholm d. 24 febr. 1695.
den föreg. broder.
I olikhet med sin far och äldre broder
valde Å. den militära banan och
inskrefs 1710 som volontär vid
lifgardet. Fänrik vid
Södermanlands regemente 1711, deltog han
i slaget vid Gadebusch och vid
Tönningens belägring, där han blef fången men
befriade sig själf, samt befordrades 1714 till
löjtnant och 1716 till kapten. Ryttmästare vid
Västgöta kavalleri 1717, deltog han i Carl XII:s
norska fälttåg och erhöll vid Fredrikssten tre
blessyrer. Han avancerade sedermera vid
sistnämnda regemente 1734 till major och 1741
till öfverstlöjtnant, blef 1746 öfverste för
Nylands dragoner, 1747 generalmajor af kavalleriet,
1755 generallöjtnant, 1759 chef för Bohus’
dragonregemente, 1762 general af kavalleriet och
1763 chef för Gula husarerna. Tog 1764 afsked
ur krigstjänsten och afled d. 29 jan 1767.
Å. var äfven liksom brodern en framstående
deltagare i sin tids politiska strider. Från 1734
till och med 1751–52 var han vid alla riksdagar
medlem af sekreta utskottet. Till en början stod
han på Hattarnas sida men började liksom
brodern snart skygga tillbaka för deras äfventyrliga
planer. Sålunda manade han som ledamot af det
förstärkta »sekretissimum» 1741 till
betänksamhet i fråga om det ryska kriget. Vid 1746–47
års riksdag valdes Å. af sekreta utskottet till
ledamot af den sekreta beredningen, som skulle
handhafva de hemligaste ärendena, och till
finansdeputerad. På sommaren 1747 afgick han till
Finland som kommissarie vid gränsregleringen.
Vid 1751 års riksdag var han på grund af sin
förmedlande hållning allvarligt påtänkt som
landtmarskalk och erhöll vid konungens kröning
s. å. friherrlig värdighet under namnet Åkerhielm
till Blombacka.
Gift 1721 med Margareta Göthenstjerna.
5. Åkerhielm, Gustaf Fredrik,
ämbetsman, direktör för k. teatern. Född
på Lindevad i Östergötland d.
10 febr. 1776; sonsons son till
Å. 3. Föräldrar: ryttmästaren
frih. Samuel Fredrik Åkerhielm
och Fredrika Lovisa Uggla.
Efter en särdeles omsorgsfull
uppfostran ingick Å. i
militärståndet och utnämndes 1793 till kornett vid
Lifhusarerna (Lifgardet till häst). Två år senare
löjtnant, befordrades han 1801 till
stabsryttmästare och 1805 till skvadronsryttmästare. Som
sådan deltog han 1808 i finska kriget och
hade därunder tillfälle att aflägga månget prof
på uppoffrande mod och manlig själsnärvaro.
Utnämnd till öfverstlöjtnant i armén 1810,
lämnade han året därefter krigstjänsten med titel
af öfverste och drog sig tillbaka till privatlifvet,
ägnande de följande åren åt skötseln af sin
egendom samt åt längre och kortare utländska
resor. 1818 inträdde han ånyo i det
offentliga lifvet, i det han kallades till direktör för
k. maj:ts hofkapell och spektakler samt bibehöll
denna befattning till 1823. Under dessa fem år,
hvilken tid blifvit betecknad som en af de mest
lysande under k. teaterns tillvaro, uppsattes en
mängd nya pjäser, däribland några af Å. själf
författade, såsom tragedien Engelbrekt, Valdemar
o. s. v. eller af honom öfversatta såsom
»Hamlet» m. fl. dramatiska stycken. På grund af
den tidens inom Sverige rådande estetiska och
musikaliska smakriktning kan det anses såsom
ett djärft steg af Å. att på kungliga scenen
framställa Shakspeare och Weber. 1826
förordnades han till ordförande i den året förut
organiserade styrelsen öfver fängelser och
arbetsinrättningar i riket och gjorde i denna egenskap
sitt bästa för beredande af en mänskligare
behandling af fångarna. Samtidigt härmed
förvaltade han från 1827 generaltulldirektörsämbetet,
och kallades från sistnämnda befattning 1831
till statsråd. Såsom sådan bibehöll han
emellertid sin plats i fångvårdsstyrelsen till 1835. Fem
år därefter, då vid 1840 års riksdag den liberala
oppositionen med stegradt eftertryck började
göra sig gällande, lämnade han sin plats vid
konungens rådsbord. Såsom själfskrifven
ledamot af ridderskapet och adeln bevistade Å.
riksdagarna från och med 1800. Ledamot af
konstitutionsutskottet 1818, var han under de
följande riksdagarna ordförande i
expeditionsutskottet samt medlem af hemliga utskottet.
Jämte sina ämbeten i statens tjänst innehade
han tid efter annan flera maktpåliggande
förtroendeuppdrag. Sålunda var han 1820 medlem
af statsrevisionen, 1821 fullmäktig och ordförande
i styrelsen öfver riksgäldskontoret, 1824 ledamot
af strömrensningskommissionen, 1825 fullmäktig i
järnkontoret, 1829 ledamot af kommittén för
afgifvande af förslag till nytt reglemente för k.
maj:ts hofkapell och spektakler, 1847 ordförande
i direktionen öfver konungens hospital och i
Patriotiska sällskapet, under flera år ordförande
i Musik. akad., hedersledamot af Landtbr. akad.
m. m. Död på Ulfsunda utanför Stockholm d. 23
sept. 1853.
Gift 1: 1807 med friherrinnan
Helena Charlotta af Ugglas och 2: 1831 med
Elisabet Sofia Anker (från Norge).
6. Åkerhielm, Johan Gustaf Nils Samuel,
landthushållare, politiker. Född
i Stockholm d. 24 juni 1833;
den föreg. son i andra giftet.
Student i Uppsala 1850, aflade
Å. 1852 kansliexamen därstädes
och ingick s. å. som e. o. i
civildepartementets expedition.
Emellertid hade han redan 1851
beträdt den militära banan såsom fanjunkare vid
Lifregementets dragonkår. Utnämnd 1854 till
underlöjtnant vid denna kår, deltog han s. å. i
franska kavalleriskolans öfningar i Saumur samt
åtföljde 1856 som adjutant general von Essen
på hans beskickning till kejsar Alexander II:s
kröning i Moskwa. Efter sin hemkomst
förordnad till attaché vid svenska beskickningen
i Paris, utnämndes han 1857 till andre sekreterare
i kabinettet för utrikes brefvexlingen, då han tog
afsked från regementet men kvarstod ännu tio
år i armén. I diplomatiens tjänst kvarstannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
