Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Wrede, Fabian Jakob - Wretlind, Erik Wilhelm - 1. Wright, Henrik - 2. Wright, Wilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om det metriska mått- och viktsystemet. Som
militär var W. synnerligen intresserad af sitt
vapen, ordnade infanteriets första skjutskola,
konstruerade 1860 års refflade gevär,
experimenterade med undervattenstorpedo, o. s. v. Som
vetenskapsman – matematiker och fysiker –
har han förvärfvat sig ett namn, som trängt
utom fäderneslandets gränser. Lika praktiskt
klarsynt, som grundligt teoretiskt lärd, uppfann
W. för att åskådliggöra en del fysiska problem
flere instrument, såsom ett nytt
spektroskopinstrument, ämnadt att vid föreläsningar i optiken
förtydliga två polariserande ljusvågssystems
inflytande på hvarandra, ett nytt instrument för
uppmätning af jordmagnetismens inklination och
intensitet, en apparat att förtydliga luftens
vibrationer vid ljudets fortplantande o. s. v. Hans
skrifter, mer anmärkningsvärda för deras
gedigna innehåll och den belysning, de kasta öfver
något förut outredt ämne, än för deras
omfattning och talrikhet, återfinnas nästan alla i
krigsvet.-akademiens och Vet.-akademiens handlingar,
samt i Öfversikt af den sistnämnda akademiens
förhandlingar. Bland dem må nämnas: Försök
att härleda ljusets absorbtion från
undulationstheorien 1834, för hvilket han af Vet.-akad. 1863
erhöll Letterstedtska priset, <i>Bestämmelse af
franska kilogrammens vigt i svenska
decimalvigten, Försök att bestämma lagen för ångans
elasticitet, Försök att experimentelt bestämma
det strålande värmets hastighet, Note sur le
mètre et le kilogramme, Några anmärkningar
rörande minsta kvadratmethoden, Om
undersökning af jernmalmsfält medelst magnetiska
observationer, Om kombinerade lifräntors
beräkning, m. m.
Med afseende på det
sistnämnda af dessa arbeten bör nämnas, att frih.
W. varit synnerligt verksam för åstadkommande
af de första ränte- och lifförsäkringsanstalterna
i Sverige; att han för statens änke- och
pupillkassa uppgjorde helt och hållet nya
beräkningsgrunder vid pensionering o. s. v. Som led. af
ridderskapet och adeln bevistade han
ståndsriksdagarna och var verksam i utskotten.
Gift 1846 med friherrinnan Aurora Elisabet de Geer,
syster till justitieministern L. G. de Geer.
Wretlind, Erik Wilhelm,
läkare. Född i Nyköping d. 17 dec. 1838.
Föräldrar: rådmannen och
skräddarmästaren Hans Erik Wretlind
och Anna Katarina Nordgren.
Student i Uppsala 1857,
promoverades W. till med. d:r 1867
och öppnade s. å. i Göteborg
ett medico-gymnastiskt institut.
1863–75 tjänstgjorde han som bitr. badläkare
i Marstrand och 1879–91 som öfverläkare vid
Djursätra brunn. 1874 deltog W. i uppsättandet
af »Göteborgs Veckoblad», där han var en flitig
medarbetare. Styrelsemedlem i Göteborgs
evangelisk-lutherska missionsförening från 1869, var
han 1875–87 dess ordf. Genom hans arbete
tillkom den 1881 invigda Bethlehemskyrkan i
Göteborg, den för sin tid största frikyrkan i
Sverige. W. var 1882–97 redaktör för
läkaretidskriften Eira, utgaf från 1886 den
populära tidskriften Hälsovännen och från 1888
Jordemodern. 1887 bosatte han sig som
praktiserande läkare i Stockholm. I riksdagens Andra
kammare, där han var representant för Göteborg
1885–87 och 1888–90, var han en af
nykterhetsifrarnes och de frireligiöses ledare. Allm.
svenska nykterhetsförbundet, som hade sin första
konferens 1889, tillkom hufvudsakligen genom
W. Stadsfullmäktig i Stockholm från 1900 till
sin död d. 31 juli 1905.
Bland hans skrifter
märkas: Mannens släktlif 1890, Kvinnans
släkt1if 1891. Hans uppsats Undersökningar rörande
Stockholms mortalitet 1866, belönades med Sv.
läkaresällskapets halfsekelmedalj i silfver. Led.
af Göteborgs Vitt.-samh.
Gift 1: 1870 med
Beata Amalia Gren och 2:1878 med Emma
Kristina Lénström, dotter af prosten C. J.
Lénström (se II: 39).
1. Wright, Henrik,
krigare. Född i Narva d.
19 jan. 1685. Föräldrar: Georg Wright, hvilken
under Cromwellska statshvälfningen flytt från
Skottland och nedsatt sig som handlande i Narva,
och Anna Walding.
Femton år gammal
ingick W. som volontär vid garnisonsregementet i sin
födelsestad och hade nyss blifvit befordrad till
kvartermästare vid Viborgs fördubblingskavalleri,
när han, vid Narvas öfvergång d. 10 aug. 1704,
blef fången af ryssarna och såld som slaf för
fem rubel silfver. Han lyckades likväl fly och
hade hunnit löjtnantsgraden, då han 1708 i en
fäktning med ryssarna ånyo blef tillfångatagen,
hvarefter han i nio månader smidd i järnkedjor
måste skaffa sig uppehälle genom tiggande. I
detta tillstånd fördes han 1709 från Nöteborg
till Petersburg, där han öfverhopades med
lysande löften, om han ville följa ryska armén
till Viborg och lämna befälhafvaren tillförlitliga
upplysningar om fästningen. I stället för att
lyssna till dessa förslag, rymde han i maj 1710
från Petersburg, med åtta andra officerare, och
kom efter en månads vandring genom skogar
och ödemarker till Nyslott, hvarifrån han begaf
sig till Sverige och vidare till M. Stenbocks här
i Skåne. Befordrad till kapten vid Kronobergs
regemente, deltog han 1712 i slaget vid
Gadebusch, utnämndes 1717 till major och chef för
finska värfvade bataljonen och anförde den på
Armfelts olyckliga tåg mot Norge 1718. Tre
år därefter förflyttades han som major på
Nylands infanteriregemente samt tog afsked 1732
med öfverstlöjtnants rang. Vid utbrottet af
finska kriget 1741 gick han ånyo i tjänst, anförde
en ströfkår i trakten af Viborg, befordrades efter
freden till major vid Savolaks regemente och
blef slutligen öfverste för Jämtlänningarna 1760,
W. tog 1762 afsked. Död i Finland d. 6 febr.
1766.
Gift 1720 med Sofia Halenia.
2. Wright, Wilhelm von,
djurtecknare. Född d. 5 april 1810 på Haminanlaks
gård nära Kuopio; den föregåendes sonsons son. Föräldrar:
majoren Henrik Magnus von Wright och Maria Elisabet
Tuderus.
Vid aderton års ålder öfverflyttade W. till Sverige,
där han utnämndes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
