Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Wirsén, Carl David af - Wisén, Theodor - Wising, Per Johan - Vising, Per Johan - Wistrand - 1. Wistrand, August Timoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitterh.-akad. och 1905 led. af Vet.-akad.
Gift 1869 med Cecilia Emerentia Leontina Adlöf.
Wisén, Theodor,
språkforskare. Född i Vissefjärda församling af Kalmar län
d. 31 mars 1835. Föräldrar: kontraktsprosten Per Wisén och
Gustafva Fredrika Elfström.
Student i Lund 1852, blef W. 1862 filosofie doktor med
första hedersrummet och utnämndes s. å. till docent i grekiska
språket och litteraturen. 1865 professor i
nordiska språk vid samma universitet, tog han
1868 initiativ till det nordisk-filologiska seminariet,
som utöfvat ett gagneligt inflytande å det
vetenskapliga lifvet. 1877–85 universitetets
prorektor samt 1876–77 och 1885–91 dess rektor,
afled W. i Lund d. 15 febr. 1892. Han deltog
äfven i kommunala värf och var 1874–81
stadsfullmäktig i Lund. 1878 invaldes han i
Svenska akademien, där han gjorde sitt inträde med
en minnesteckning öfver J. E. Rydqvist.
Bland alstren af hans flitiga
författareverksamhet å de nordiska språkens och den nordiska
mytologiens områden må nämnas, förutom
afhandlingar i tidskrifter Homiliubok. Isländska
homilier, efter en handskrift från tolfte
århundradet 1872, som af Sv. akad. 1874
belönades med Carl Johanspriset, Oden och Loke,
två bilder ur fornnordiska gudaläran 1873,
Riddare-rimur 1881–82, Malahattr. Ett
bidrag till norröna metriken 1886 samt det
omfångsrika verket Carmina norroena. Ex
reliquiis vetustioris norroenæ poësis selecta,
recognita, commentariis et glossario instructa, I–II,
1886–89. I rättstafningsstriden uppträdde W.
som motståndare till alla mera väsentliga
ändringar i stafningssättet, och i Sv. akad.
handlingar har han till den minnespenning, denna
låtit 1889 slå öfver C. J. Schlyter, lämnat en
teckning af hans person.
På W:s förslag beslöt
1883 Svenska akademien återupptaga och
fortsätta förberedelserna till en vetenskaplig ordbok
öfver svenska språket. Ledningen af detta
arbete utöfvade ock W. till sin död.
Hans minne är i Sv. akad. handl. 1893 tecknadt af
hans efterföljare därstädes, K. F. Söderwall.
Gift 1872 med Betty Beata Ingeborg Carlström.
Wising, Per Johan,
läkare. Född d. 17 april 1842 i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Carl Michael Wising
och Cornelia Söderberg.
Student i Uppsala 1859, med. kand. 1864 och med. lic. 1869,
tjänstgjorde W. 1867–69 som stipendiat i flottan på flera
långväga expeditioner. Han blef
1871 docent i medicin vid Karolinska institutet,
sedan han utgifvit afhandlingen Till kännedomen
om balantidium coli hos människan och
promoverats till med. d:r, och utnämndes 1879 till
e. o. professor i medicin vid Karolinska
institutet. 1887 utbytte han denna lärostol mot P. H.
Malmstens professur i nervsjukdomar men tog
redan 1890 afsked härifrån. W. har utöfvat en
synnerligen omfattande praktik samt publicerat
ett stort antal vetenskapliga afhandlingar.
Gift 1880 med Sofie Henriette Benedicks.
Vising. Per Johan,
språkforskare. Född d. 20 april 1855 på säteriet Holm i
Öfverlännäs socken, Ångermanland.
Föräldrar: bruksförvaltaren Carl
Jakob Vising och Hedvig Elisabet
Charlotta Hallström.
Student i Uppsala 1874, fil. kand. 1877
och fil. lic. 1880, studerade V.
vintern 1880–81 i Paris vid den
af Gaston Paris ledda École pratique des hautes
études. Efter att 1882 ha promoverats till fil.
d:r i Uppsala på afhandlingen Étude sur le
dialecte anglo-normand du XII:e siècle,
utnämndes V. till docent i franska vid Uppsala
universitet, blef 1883 lektor i franska och engelska
vid högre allm. läroverket i Vänersborg, 1886
vid högre allm. läroverket i Lund och sistnämnda
år docent i franska vid Lunds universitet. 1890
utnämndes han till professor i nyeuropeisk
lingvistik med undervisningsskyldighet i romanska språk
vid Göteborgs högskala, hvars rektor han varit
redan år 1899. V. har utöfvat liflig
författareverksamhet och bl. a. skrifvit Die realen tempora der
Vergangenheit in französischen und den übrigen
romanischen Sprachen 1888–89, Fransk
språklära 1890–92, Dante 1896, Rolandssången
jämte en inledning om den äldsta franska
litteraturen 1898, Den provençalska
trubadurdiktningen 1904 o. s. v.
Ogift.
Wistrand.
Äldste kände stamfadern Per lefde
i medlet af 1600-talet. Efter Viby socken i
Vifolka härad i Östergötland antogs namnet af hans
sonson, Peter, född 1703, död 1774 som
kyrkoherde i Rogslösa i samma provins.
1. Wistrand, August Timoleon,
läkare, författare. Född på Åby i Klosters
socken invid Eskilstuna d. 16
jan. 1807. Föräldrar: dåvarande
kronofogden, sedermera landskamreraren i Uppsala län
Anders Wistrand och Kristina
Lovisa Grandinsson.
Efter enskild undervisning i hemmet blef W.
student i Uppsala 1820, aflade med.
kand. ex. 1827, med. lic.-ex. 1829 samt
förordnades 1835 till medicine doktor. Anställd
1830 som läkare vid Löfsta bruk i Uppland,
med förordnande följande året att äfven vara
extra provinsialläkare i norra Upplands distrikt,
utnämndes han 1832 till bataljonsläkare vid
Upplands regemente, blef 1833 extra provinsialläkare i
Sigtuna distrikt, 1836 ånyo bataljonsläkare vid
ofvannämnda regemente och 1844 regem.-läkare
därstädes. Under åren 1840 och 1844 företog
han, dels på egen bekostnad, dels med
statsbidrag vetenskapliga resor till Danmark, Tyskland
och Frankrike, erhöll 1852 förordnande att
förestå ett medicinalrådsämbete och utnämndes till
ordinarie medicinalråd 1862. Ledamot af flera,
hufvudsakligen utländska, lärda samfund. Död i
Stockholm d. 30 april 1866.
Såsom läkare
och vetenskapsman ägnade han sig med förkärlek
åt studiet och bearbetandet af rättsmedicinen på
kriminalistisk bas och gaf densamma en ny och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
