Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torén, Carl Axel - Tornberg, Carl Johan - Tornérhjelm, Rudolf Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teologiska studier prästvigd i juni 1839. Efter
nära trenne år, under hvilka han innehade
prästerlig tjänstgöring på Värmdön, återvände
han 1843 till universitetet, hvarest, sedan han
i maj 1844 aflagt teol. kandidatexamen, han
kallades till docent i pastoral-teologi s. å. Efter
att 1846 ha speciminerat för den teologiska
adjunktur, han då redan förestått, med en
afhandling De sacris quæ diebus dominicis publice
celebrantur, anträdde han 1848, såsom Thunsk
stipendiat, en vetenskaplig resa, som förde honom
genom Tyskland, England och Skotland, samt
utnämndes 1849 till adjunkt i pastoralteologi med
Näs’ pastorat såsom prebende. Förordnad 1851 att
förestå professuren i pastoralteologi, aflade han i
början af 1852 teologie lic.-examen samt
befordrades s. å. till professor i pastoralteologi,
hvarjämte han utnämndes till kyrkoherde i
Trefaldighetsförsamlingen i Uppsala. 1859 företog han
på offentligt uppdrag en resa till åtskilliga
protestantiska länder för att taga närmare
kännedom om de olika metoderna för
religionsundervisningens bedrifvande därstädes, och finnas hans
därunder gjorda iakttagelser samlade i hans skrift
Om religionsundervisningen i några främmande
länder 1863. 1865 utnämndes han till förste
teologie professor (med bibehållande af
pastoralteologien såsom undervisningsämne) och domprost
i Uppsala. Då han ända sedan 1853 var
ledamot af bibelkommissionen, till hvars sekreterare
han utnämts 1862, sökte han på uppmaning af
d. v. ärkebiskopen Reuterdahl mot slutet af 1866
tjänstledighet från sina akademiska åligganden
för att med så mycket mer kraft kunna deltaga i
bibelöfversättningsarbetet men var han fortfarande
verksam i sin tjänst såsom kyrkoherde. Såsom
representant för teologiska fakulteten i Uppsala
fick han plats i 1868, 1873 och 1878 årens
kyrkomöten, under det att han vid kyrkomötet 1888
var ombud för ärkestiftets prästerskap. Som led.
af psalmbokskommittén deltog han i utarbetandet
af 1889 års förslag till ny psalmbok, i hvilken
åtskilliga psalmer äro af honom författade. I
en lång följd af år upptagen af den tredubbla
tjänstebefattning, den af akademisk lärare,
själasörjare och ledamot af bibelkommissionen, hade
han endast ringa tid att ägna åt författarskap.
Hans utgifna skrifter bestå därför, utom af de
redan nämnda, hufvudsakligen af hans omfattande
arbete Uppsatser i kyrkliga och andliga ämnen
1871, Om den skotska fria kyrkans uppkomst
1864 samt Några ord om den kyrkliga
själavården 1880. T., som 1889 tog afsked från
sina tjänstebefattningar, afled i Uppsala d. 15
dec. 1904.
Hans blida, humana, om ock
originella och öfverhöfvan känslofulla, väsen, samt
framstående förmåga som predikant, gjorde honom
under hans långa verksamhet i Uppsala till en
af universitetsstadens mest
uppmärksammade personligheter,
värderad af alla »som en rätt israelit,
i hvilken intet svek var».
Gift 1850 med Augusta von Friesendorff.
Tornberg, Carl Johan,
orientalist, numismatiker. Född i
Linköping d. 23 okt. 1807. Föräldrar: guld- och
silfverarbetaren Bengt Tornberg o. Johanna
Barbara Nordén.
Redan såsom gymnasist
började T. ägna sig åt studiet af arabiskan – det språk,
som sedan blef hufvudföremålet för hans
vetenskapliga forskning. Vid nitton års ålder student i
Uppsala, promoverades han till fil. magister därstädes
1833 och aflade innan årets slut teol. kand.-examen.
1835 kallades han till docent i arabiska
litteraturen vid Uppsala universitet och fortsatte under
de tvenne följande åren sina studier i Frankrike
England, Holland och Tyskland, därunder vid
studiet af arabiska, persiska och turkiska språken
handledd af samtidens yppersta orientalister. Vid
sin återkomst förordnades han 1838 till Lidénsk
amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Sedan han förestått professuren i österländska
språk vid nämnda universitet 1842–43,
befordrades han 1844 till adjunkt i besagda ämne, antog
s. å. prästerlig ordination samt förestod ännu en
gång 1846–47 professuren i österländska språk
i Uppsala, innan han det sistnämnda året –
1847 – utnämndes till e. o. professor i
orientalisk litteratur vid universitetet i Lund. Här
fortsatte han med aldrig tröttnande ifver, jämte
plikttrogen utöfning af lärarekallet, det i Uppsala
påbörjade författareskap, »som i omfång och
betydelse för den arabiska litteraturen icke i Sverige
haft sin like». 1850 befordrades han till ordinarie
professor i samma läroämne, och företog 1856
samt hvardera af åren 1863 och 1865
vetenskapliga resor till flera af Europas länder, hvarunder
han bl. a. studerade de rika orientaliska
handskriftsskatterna i Paris’, Londons och Berlins
bibliotek. T. var led. af Vitt.-, hist.- och ant.-akad.
sedan 1842, af Vetenskapsakad. sedan 1870
samt af en mängd utländska lärda samfund. Död
ogift i Lund d. 6 sept. 1877.
En af Europas
utmärktare orientalister och en af de främste
inom den arabiska numismatiken, häfdade T. med
ära sin plats på Björnståhls och Mathias
Norbergs lärostol, både såsom akademisk föreläsare
och utgifvare af lärda arbeten. Främsta rummet
bland dessa intager utan fråga Ibn-el-Athiri
chronicon quod perfectissimum inscribitur
(Vol. I–XIV) 1851–76. Arbetet utgör en
världshistoria från Adam och Noak till år 1230 e.
Kr. och bildar en outtömlig källa af fakta
rörande muhammedansk historia och kultur.
Utgifvandet af detta jätteverk har gjort T:s namn
högt aktadt bland alla Europas lärde. Vidare
må nämnas: Ex Ibn-el-Vardii libro Margarita
Mirabilium inscripto, proëmium, caput
secundum, tertium, qvartum et quintum 1835–42,
Ibn-Khalduni narratio de expeditionibus
francorum in terras islamismo subjectas 1840,
Symbolæ ad rem numariam Muhammedanorum</i> 1846–62,
Mumi kufici regii numophylacii
Holmiensis 1848, Koranen,
öfversatt ifrån arabiskan 1874 m. m.
Tornérhjelm, Rudolf Victor,
landthushållare, riksdagsman.
Född på Gedsholm i Skåne d. 19
febr. 1814. Föräldrar:
hofjägmästaren Gustaf Magnus
Tornérhjelm och <i>Aurora Ulrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
