Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Sylvander, Gustaf Volmar - Sylvius, Johan - Syréen, Peder Håkansson - Säfström, Thure August - Säfvenbom, sedermera Sevenbom, Johan - Sällström, Peter Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlagda historiska verk Kalmar stads och slotts
historia, af hvilket nio delar utkommo 1864–74.
Han har äfven utgifvit: Läroverken såsom
bildningsanstalter 1853, Läran om satsers bildning
1856, Borgholms slotts historia 1877, m. m. Död
i Kalmar d. 29 maj 1882.
Gift 1853 med Gustava Petronella Kallenberg.
Sylvius, Johan,
historiemålare. Om denne mästare
känner man ganska litet. Han var född svensk men
kom tidigt utomlands och begaf sig till Italien, där
han i Rom arbetade under två eller tre påfvars tid,
samt blef, som orden i »Anecdota Benzeliana» lyda,
»en snäll målare». Efter en följd af år anlände han
till England, hvarest han genom envoyén Leijonberg
anställdes för änkedrottningen Hedvig Eleonoras
räkning, med uppdrag att pryda hennes präktiga
Drottningholm. På sommaren 1686 ankom han dit och
grep oförtöfvadt verket an, med tillhjälp af flera
lärjungar. Det är här, han i Sverige efterlämnat
minnena af sin konst, i al fresco och olja. Förnämst
bland dessa målningar äro figurerna i stora trappan
samt plafonderna i öfre vestibulen och öfre
galleriet. Samtidigt dekorerade han den förstörda
slottskyrkan i Stockholm, konungens rum på Ulriksdal
m. m.
Hans biträden vid dessa omfattande arbeten
voro bland andra de ej obekanta konstnärerna Johannes
Richter och Olof Pijhlou.
Efter någon tids sjukdom
afled S. vid hög ålder »strax efter nyåret» 1695.
I »Anecdota Benzeliana» skildras han såsom en glad
och frispråkig man, och flera infall af honom till
Carl XI omtalas därstädes.
Syréen, Peder Håkansson,
författare af andaktsböcker. Född i Bleking d. 13
april 1776. Föräldrar: hemmansägaren Håkan Håkansson
och Kerstin Persdotter.
Af föräldrarna bestämd
för det andliga ståndet, insattes S. i Växiö
skola och blef 1798 student i Uppsala. Ehuru det
prästerliga kallet, att döma af hans senare lif,
synes ha mest öfverensstämt med hans böjelse,
kom han likväl aldrig att aflägga några examina,
utan nedsatte sig omkring 1802 såsom privatlärare
i Karlskrona och öppnade kort därefter den första
bokhandeln i denna stad. Genom ackord innehafvare
af en underordnad tjänstebefattning vid flottan,
tjänstgjorde han där såsom kammarskrifvare till
1814, hvarefter han ensamt sysselsatte sig med sitt
författareskap och sin bokhandel. Död i Karlskrona
d. 15 jan. 1830.
Af hans ej få andliga skrifter,
bland hvilka må nämnas: Magazin för evangelisk-biblisk
Kristendom 3 del. 1813–17, Christelig sångbok,
till bruk vid enskild husandakt 1826, Christelig
bönebok till bruk vid enskild husandakt 1827, vann
isynnerhet den sistnämnda svenska allmogens tycke.
Ogift.
Säfström, Thure August,
lustspelsförfattare, tonsättare. Född i Uppsala d.
1 okt. 1813. Föräldrar: sadelmakareåldermannen
Thure Säfström och Katarina Johansson.
Student vid universitetet i sin födelsestad 1832, aflade S.
kameralexamen 1835 och tog året därefter hofrättsexamen.
1836 inskrifven som e. o. kanslist i
justitierevisionen och som auskultant i
Svea hofrätt, tjänstgjorde han någon tid
i nämnda ämbetsverk, äfvensom i rådhus- och
kämnersrätterna i Stockholm. Men S. afbröt inom
kort sin tjänstemannabana för att ensamt ägna sig
åt författareskap och musikkompositioner. Sedan
han tillsammans med A. Randel komponerat en operett
Fiskarstugan, som flera gånger med bifall uppfördes
på k. teatern 1844, uppehöll han sig en längre tid
för musikstudier i Köpenhamn samt besökte för samma
ändamål äfven åtskilliga gånger Tyskland. S. utgaf
flera tonstycken, dels för sång och piano, dels
piano ensamt. För teatern var han en särdeles
flitig arbetare, som författat, öfversatt och
bearbetat omkring hundra olika pjäser. Bland hans
bearbetningar från utländska skådespel torde böra
nämnas de bekanta »Mumbo-Gumbo-Gongong den store»
1860, och Bror Jonathan eller oxhandlaren från Småland
s. å. Af hans orginalpjäser äro från trycket utgifna:
Flickorna på söder 1849, Flickorna på norr 1851,
Gubben på rendezvous 1852, Amuletten 1852,
Studenten och hans älskarinna 1852, Nipperboden
1853, Malins korgar 1853, Malins bröllop 1854,
Trädgårdsflickan 1854, En fru, som har ledsamt
1856, Den förtrollade prinsen 1859, På
Hasselbacken 1860, Lilla Joujou 1861, Också
en Orpheus i underjorden 1861, I Tyskbagarbergen
1861, Skarpskyttarne 1861, m. fl.
Han har jämväl författat flera uppsatser i »Tidning för
Musik» 1854–56, samt utgifvit ett häfte smärre dikter
under titel Skymningsqvitter 1853. Död d. 12
april 1888.
Ogift.
Säfvenbom, sedermera Sevenbom, Johan,
landskapsmålare.
Född 1721 af fattiga föräldrar
i Närke, ankom S. 1744 till Stockholm, där han i
början förskaffade sig uppehälle såsom uppassare
och blef därunder känd af Hårleman, som beredde
honom tillträde på G. Th. Taravals atelier, hvarpå
S. arbetade å Stockholms slott under J. Pasch. I
sept. 1750 fick han åtfölja Taravals söner Hugues
och Louis Gustave till Paris, där han studerade
hos den bekante marinmålaren Claude Joseph Vernet,
hvars arbeten framgent till stor del blefvo hans
mönster. Under denna studietid befann han sig ofta
i så bekymmersamma omständigheter, att han mången
gång misströstade om möjligheten att fortsätta på
den inslagna konstnärsbanan.
Efter sin återkomst
till Sverige 1760 sysselsattes han flitigt med
dekorationsarbeten på slotten och kungsgårdarna samt
erhöll 1764 en årlig lön ur slottsbyggnadsfonden. Hans
1763 målade Utsigt af Stockholm hade nämligen haft
framgång, och Stockholms magistrat beställde af
S. ett antal utsigter af hufvudstaden, hvilka tio
till antalet målades 1765–77 och ännu förvaras i
stora rådhussalen. S:s penselföring är emellertid
hård och tung. Han blef led. af Målare- och
bildhuggareakademien omkring 1770 och slutligen
professor samt afled i Stockholm d. 27 dec. 1784.
Gift 1764 med Catharina Elisabeth Löfving.
Sällström, Peter Michael,
operasångare. Född i Helsingfors (eller enligt en
annan uppgift i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
