Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydow, Axel Erik von - Sylwan, Otto - Sylvander - 1. Sylvander, Josua - 2. Sylvander, Gustaf Volmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppförande af offentliga byggnader och utbildning
vid Marieberg af dess blifvande tjänstemän. På
grund af de skäl, han där framlagt, ombildades 1841
storamiralsämbetets tredje afdelning till en särskild
styrelse för allmänna väg- och vattenbyggnader, till
hvars förste öfverdirektör och chef S. utnämndes. Då
styrelsen 1851 ombildades på militäriskt vis
till väg- och vattenbyggnadskåren, blef S. dess
öfverste. Såsom medlem af den af 1853–54 års
riksdag tillsatta järnvägskommittén, som skulle
anställa undersökningar och afgifva förslag till
ett system af stambanor för riket, utförde S. 1856
flera dylika undersökningar. Död d. 4 okt. 1857. Han
var från 1839 led. af Vetenskapsakademien och från
1851 af Landtbruksakademien samt har till den förras
handlingar bidragit med flera afhandlingar.
Gift med Margareta Ekelund.
Sylwan, 0tto,
litteraturhistoriker. Född i Kristianstad d. 22 aug. 1864.
Föräldrar: öfverstelöjtnanten Otto Kristian Sylwan
och Anna Sofia Wendel.
Student i Lund 1881, blef S. fil. kand. därstädes 1886
och fil. doktor 1892. S. å. förordnades han till docent
i litteraturhistoria och estetik vid Lunds
universitet och utnämndes 1901 till professor
i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid
Göteborgs högskola.
Förutom åtskilliga uppsatser i
tidningar och tidskrifter har S. riktat vår litteratur
med åtskilliga arbeten, som förutom sundt och godt
omdöme och en ärlig forskningslust bära vittne om
ett intresse, som ej inskränker sig till hans eget
fack utan ock omfattar det allmänna medborgerliga
lifvet. Bland dessa må nämnas hans gradualdisputation
Sveriges periodiska litteratur under frihetstidens
förra del 1892, Svenska pressens historia till
statshvälfningen 1772 1896, Från stångpiskans dagar,
kulturhistoriska skizzer 1901, Svensk litteratur vid
adertonhundratalets midt (1830–60) 1903, Den moderna
pressen 1906.
Ogift.
Sylvander.
Ättens förste kände stamfader, Jonas
Sylvander, var kronolänsman inom Kalmar län. Hans
sonson var Josua S. (se nedan), som adlades 1812 och
blef friherre 1830.
1. Sylvander, Josua,
ämbetsman. Född d. 1 juni 1769. Föräldrar: landskamreraren
i Karlskrona Johan Gabriel Sylvander och
Eva Elisabet Molin.
Student i Lund 1784, ingick S. 1785 efter juridisk examen
som auskultant vid amiralitetsöfverrätten i Karlskrona
och två år senare som auskultant i Svea hofrätt. Befordrad
1788 till notarie hos styrelsen öfver allmänna
magasinsinrättningen, förordnades han 1790 till vice
notarie vid civilprotokollet i Svea hofrätt och blef
följande året vice auditör vid änkedrottningens
lifregemente. 1792 utsågs han till en bland notarier, som
skulle föra protokollet vid ransakningen om Gustaf
III:s mord, utnämndes 1794 till vice advokatfiskal i
magasinsdirektionen, blef
1800 sekreterare i Svea hofrätt och hugnades året
därefter med lagmans namn, heder och värdighet. 1804
inkallades han såsom ledamot i lagkommissionen,
utnämndes 1810 till häradshöfding i Åkers
m. fl. härads domsaga i Södermanland och blef 1811
vice landshöfding i Halland. Året därefter upphöjdes
han i adligt stånd samt blef ordinarie landshöfding
och utnämndes 1818 till justitieråd. Hittills hade
hans förmåga ej tagits i anspråk för något ärende, för
hvilket han behöft trotsa opinionen. Men vid 1823 års
riksdag eggades sinnena så häftigt mot den erkändt
duglige ämbetsmannen, att opinionsnämnden nära nog
utvoterat honom ur högsta domstolen. Orsaken härtill
var den, att han troddes ha dikterat anklagelseakten
åt den aktor, som i Svea hofrätt kräfde grefve
C. H. Anckarsvärds hufvud för det denne kallat ett
regeringsbeslut landsfördärfligt. Han blef 1826
president i Svea hofrätt och upphöjdes 1830 till
friherre ehuru han för denna värdighet ej tog inträde
på riddarhuset. Vid en uppvaktning på slottet afled
S. plötsligt, utan att ha yttrat ett ord om något
illamående, d. 28 aug. 1833.
Såsom ämbetsman var han
allmänt värderad för sin sällsynta skicklighet, oväld
och samvetsgrannhet, liksom inom den trängre kretsen
af vänner högt uppburen för sin redliga karaktär,
stränghet i seder och oskrymtade gudsfruktan.
Gift 1: 1792 med Katarina Charlotta Sten, 2: 1808 med
friherrinnan Eva Kristina Karolina Gripenstierna och
3: 1827 med grefvinnan Lovisa Gustaviana Ottiliana
Cronhielm.
2. Sylvander, Gustaf Volmar,
historisk författare. Född i Karlskrona d. 26 jan. 1816;
den föregåendes brorson. Föräldrar: landskamreraren
i Kalmar län, kammarrättsrådet Gustaf Sylvander
och Kristina Petronella Rosqvist.
S. blef student i Lund 1836, tog 1842 fil. kandidatexamen
samt promoverades till fil. doktor 1843, hvarefter han
inom kort disputerade för docenturen i historia vid
nämnda universitet, med Tegel et Celsius; disquisitio
historico-litteraria. Sedan han från 1843 uppehållit
en lärareplats vid Kalmar läroverk, befordrades han
till ordinarie lärare 1847, förordnades 1849 att
förestå filosofiska lektionen vid gymnasium, utgaf
samma år såsom specimen för historiska lektoratet en
afhandling De situ Bircæ oppidi antiqui, och 1851
för lektoratet i filosofi afhandlingen Andreas
Rydelius. Efter tjugufyra års verksamhet såsom
elementarlärare sökte han, på grund af försvagad
hörsel, entledigande från sin lärarebefattning
och erhöll afsked 1867.
Under sommaren 1848 verkställde han på uppdrag och
bekostnad af Vitt.-, hist.- och ant.-akad. gräfningar
och undersökningar om den forna Kalmar stads läge å
Björkenäs, norr om den nuvarande staden, samt inlämnade
till akademien häröfver en berättelse med karta. Efter
mångåriga, ytterst trägna och samvetsgranna arkivforskningar
i Stockholm, Köpenhamn och Lübeck utgaf han 1864
första och andra delarna af sitt i ovanligt stor skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
