Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömcrona, Nils Thorvedsson - Strömer, Hjalmar - Strömer, Mårten - Strömfelt - 1. Strömfelt, Johan Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess farleder. Han har äfven uppgjort sjökort,
som för sin tid äro ganska goda, samt utgifvit
en i koppar stucken hydrografisk gradkarta
öfver Östersjön och Kattegat.
Gift på 1690-talet med Lovisa Kristina Ankarstierna.
Strömer, Hjalmar,
skriftställare. Född i Ström i Jämtland 1849, där
föräldrarna voro bondfolk.
Från början ämnad till präst, studerade S.
vid Hernösands läroverk men måste på grund af medellöshet
afbryta examensstudierna. Ute på sina konditioner ägnade han
sig med förkärlek åt astronomiens studium och fann
under 1870-talet sin uppgift som uppburen populär
föreläsare i Stockholm i den riktning, som genom Flammarion
erhållit så många beundrare. Han utgaf sedermera
dessa sina föredrag i bokform i En färd
genom världsrymden 1879, En andesyn, astronomiska
fantasier 1880 och En sekund i evigheten
eller verldarnes uppkomst, bestämmelse
och undergång 1882, alla utmärkta af liflig
fantasi och stilistisk begåfning, om också af mindre
vetenskapligt värde. Utprägladt radikal till sin
åskådning, gjorde han sig äfven å det politiska
skriftställeriets område känd genom de af bitterpolemisk
skärpa präglade och på sin tid rätt
uppseendeväckande broschyrerna Adelsvälde,
embetslyx och ordensmakeri af Aristides 1883,
hvars andra upplaga 1885 erhöll ett tillägg Om
det andliga hof- och adelsväldet, samt
Prinsapanage och prinsuppfostran 1886. Andra af
honom utgifna skrifter äro: Om kolportörsväsende
och religiös sinnesförvirring 1881,Framtidsvinkar
1884, En naturforskares trosbekännelse
1884 samt Bedragare och bedragna 1885.
Under de senare åren plågad af sjuklighet,
afled S. i Säfsjö i Småland julaftonen 1886.
Ogift.
Strömer, Mårten,
matematiker, astronom. Född i Örebro 1707. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden därstädes Johan Strömer
och Maria Buller.
Enligt en berättelse skall S:s håg för astronomien
blifvit väckt till lif därigenom, att han i en
almanacka fann en solförmörkelse på förhand uträknad.
När han såg, att det i kalendern omnämnda
fenomenet inträffade på bestämd timme, beslöt
han att göra astronomien till sitt hufvudstudium.
Men då han tillika hört, att insikter i matematik
vore ett oundgängligt villkor för astronomiska
studier, skaffade han sig Euclides’ elementa
och hade redan på sina lofstunder lärt sig tre
böcker, innan ännu någon visste, att han hade
denna bok i sina gömmor. Han fortsatte sedan
sina studier med den ifver, att han vid fjorton
års ålder ansågs mogen att besöka universitetet,
hvilket dock till följd af en långvarig sjukdom
ej kom att ske förrän 1724. Efter slutade
gradualstudier förordnades han i Uppsala till
docent och utnämndes efter ett par år till adjunkt
i matematik. Han uppfördes icke långt därefter
på förslag till matematiska professuren i
Lund, men fick i stället uppehålla professuren i
Uppsala för Celsius och befordrades slutligen
till hans efterträdare, såsom astronomie professor,
1744.
Denna plats skötte han med både glädje
och framgång till 1756, då han af ständerna
öfvertalades att åtaga sig inrättandet af den så
kallade Amiralitetskadettskolan i Karlskrona.
När han snart fann, att han omöjligen kunde
sköta två så viktiga befattningar, som organiserandet
af sjökrigsskolan och sin professur, begärde
han afsked från den senare och kvarstannade
i Karlskrona till 1765.
De sista åren
af sin lefnad sysselsatte han sig mest med att
upprätta pålitliga sjökartor öfver de svenska
skärgårdarna. Han afled i Stockholm d. 2 jan. 1770.
Led. af Vet. akad. 1739.
I den matematiska vetenskapens historia intager S. bland
svenskar ett utmärkt rum, på samma gång han
är en af då mest bekanta författare i detta
ämne. hans bearbetning af Euclidis Elementa
utkom första gången 1744 och har allt sedan,
såsom en i skolorna begagnad matematisk lärobok,
utgått i en stor mängd upplagor. Han har
jämväl författat: Inledning till Trigonometria
plana 1749, Läran om klotet och sphæriska
trigonometrien 1759, Anmärkningar vid gamla
svenska tidräkningen eller runstafven; flera
rön och uppsatser i Vetensk. Akad. handlingar m. m.
Gift med Anna Maria Elvius.
Strömfelt.
Ätten, som jämte flera adliga
släkter möjligen härstammar från den gamla,
förnämliga Vångaätten, kallade sig förut
Fegræus och fick förnyelse på sitt adelskap eller
adlades 1632, med landshöfdingen Johan Haraldsson
Strömfelt. Ätten blef sedermera friherrlig
1696 och greflig 1799.
1. Strömfelt, Johan Carl,
krigare. Född 1678. Föräldrar: Carl Philip
Strömfelt till Landsjö, Värnås m. m. och
Agneta Ållongren.
S. deltog i Carl XII:s krig ch hade hunnit till kapten vid
lifdragonerna, när han 1706 vann en lysande seger öfver
en trupp sachsare af grefve Schulenbergs
armé. Han befordrades därpå till major och
öfverstlöjtnant samt försvarade sig 1712, då han var
öfverste, med stor tapperhet mot de förenade
härarna, som sökte bemäktiga sig Stralsund.
Kort därefter bevistade han under Stenbock
slaget vid Gadebusch och erhöll, för sina därvid
ådagalagda mannarön, friherrebrefvet 1713.
När svenska armén blifvit innestängd vid Tönningen,
öfverförde S. till danska lägret kapitulationspunkterna
för stadens öfverlämnande. Han befordrades efter
sitt frigifvande till generalmajor af
kavalleriet och följde Carl XII till
Rügen, där han i en träffning med danskarna
ånyo blef tillfångatagen 1715. Efter sin återkomst
hem följde han konungen till Norge 1718,
utnämndes efter Carls död 1719 till generallöjtnant,
blef 1727 riksråd samt slutligen 1731
grefve. Död i Stockholm d. 26 okt. 1736. S:s
befordingar vittna om en man med stor duglighet.
Han åtnjöt jämväl stort anseende och var, ehuru
han ej synnerligen deltog i riksdagsstriderna,
flere gånger föreslagen till landtmarskalk.
Gift på 1720-talet med Hedvig Eleonora Wrangel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
