Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stagnelius, Magnus - 2. Stagnelius, Erik Johan - Stagnell, Johan - Stake, Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtiden vara att förvänta, sökte och erhöll
den fyratiotvååriga extraordinarien Gärdslösa
och Bredsätra regala pastorat på Öland 1788, blef
hedersprost 1790 och erhöll tre år senare professors
namn, heder och värdighet. Vid Gustaf Adolfs
kröning 1800 utmärkt med teologie doktorsgraden,
förordnades han året därefter till prost öfver Ölands
mellersta kontrakt samt utnämndes 1807 till biskop i
Kalmar. Jubelmagister i Uppsala 1824. Död i Kalmar
d. 5 april 1829. »Stilla, from och fridälskande,
verkade han med nit i sitt kall och bortgick allmänt
saknad.»
Gift 1798 med Hedvig Kristina Bergstedt.
Stagnell, Johan, skriftställare. Född i Mortorps
prästgård i Småland d. 8 april 1711; farfaders bror
till skalden Stagnelius. Föräldrar: kyrkoherden
Magnus Stagnelius och Elisabet Löfving.
I Lund, där S. blef student 1735, vann han vid promotionen
1741 fil. doktorsgraden och kallades 1744 till docent
i filosofiska fakulteten. Han vistades därefter såsom
privatlärare dels i Småland och dels i Stockholm,
innan han utnämndes till rektor vid trivialskolan
i Kalmar 1755, blef sedermera eloquent. lektor vid
gymnasium därstädes 1756 och slutligen lektor i
österländska språk 1771.
Hans oregelbundna lefnad
gjorde honom, med all hans lärdom, föga skicklig
till lärare, hvarför han, efter att flera gånger ha
varit suspenderad och till och med en gång dömd till
fästning, tvangs att begära ständig tjänstledighet
1779. Han afled i Kalmar d. 1 februari 1795.
Hans talrika bröllopsvers, tillfällighetsskrifter och
dramatiserade småstycken utmärka sig för en gnistrande
kvickhet, men äro ej sällan plumpa och fyllda
af personliga anspelningar. Bland dem må nämnas:
Tragedie-comedie uti en act, kallad Ris-badstugan
1755, Baron Sjelfklok och fröken Granlaga, comedie
i tre öppningar 1753, »När skalkar sprida rykten
ut att skiäma folk och spå, så tänker hvar en ärlig
man och orädd talar så» Satir 1760, Aprilsnarren,
beskrifven af Heraclito Democritulo 1764, Tabell
om giro 1768 m. m. Han anses äfven vara författare
till den anonymt utgifna komedien Jesper Hjernlös,
eller den förvända hushållningen 1756.
Gift 1770 med Anna Margareta Botin.
Stake, Harald, krigare. Född på Hönsäter i
Västergötland d. 20 juni 1598. Föräldrar: ståthållaren
Erik Stake o. Ingeborg Posse.
S. blef 1614 småsven
(kammarpage) hos hertig Johans gemål, hertiginnan
Maria Elisabet, och 1618 kammarjunkare hos Gustaf
II Adolf. Konungen, som fann behag i hans hurtiga
väsen och trodde sig hos honom märka stora anlag
för krigareyrket, skickade honom till Holland
att lära sig den tidens högsta krigskonst
under prins Moritz af Oranien. Efter sin hemkomst
befordrades S. 1624 till kornett, hvarjämte han
1625 blef häradshöfding i Stranda härad af Småland,
utnämndes 1627 till löjtnant vid Västgöta kavalleri
och 1629 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
