Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Skytte, Vendela - Skytte, Martinus - 1. Sköldberg, Sven Erik - 2. Sköldberg, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. Skytte, Vendela, lärd. Född d. 8 dec.
1608; dotter af S. 1.
Tillsammans med sina syskon erhöll fröken S.
en förträfflig undervisning, och som hon var utrustad med en
ovanlig fattningsgåfva, väckte hon snart uppmärksamhet för sina
omfattande kunskaper och i synnerhet för sin stora skicklighet
i tyska, franska, latinska och grekiska
språken. Hon författade och utgaf äfven flera
skrifter och kallades af Stiernhielm för »Sexus
et sæculi miraculum». Vid aderton års ålder
ingick hon äktensskap med landshöfdingen i Österbotten
Hans Kyle samt afled endast tjuguett
år gammal i Stralsund af pesten d. 18 aug. 1629.
Hon efterlämnade en dotter Hillevi,
hvilken ärfde moderns anlag och på sin tid var
ett af Sveriges lärdaste fruntimmer.
Skytte, Martinus, förste evangeliske biskop i
Finland. Född omkr. 1480 och tillhörande en gammal
frälsesläkt, som redan på 1300-talet omtalas
i finska handlingar. Fadern var lagmannen i
Tavastland Jeppe Pedersson (Skytte) till Porkala.
Sin första undervisning erhöll S. i Raumo
skola och Åbo katedralskola, hvarefter han upptogs
bland domikanbröderna i Sigtuna, hvilka på egen
bekostnad sände honom utomlands att föröka sina
kunskaper vid främmande högskolor. Från sin
utrikes vistelse hemkom han 1522 med så stort
anseende, att han 1524 valdes till generalvikarius
eller visitator för domikanorden i Sverige,
Norge och Danmark. Konung Gustaf I, som
förnummit, att S. i Wittenberg flitigt åhört
Luther och således icke borde vara emottaglig
för en religionsförändring, kallade honom till
biskop i Åbo och lät inviga honom till detta
ämbete 1528. Oaktadt han icke utbad sig påfven
Clemens VII:s stadfästelse, ansågs han dock såsom
invigd enligt kanoniska former berättigad
att utföra alla biskopsämbetet tillhörande förrättningar.
Det torde vara ganska tvifvelaktigt, om S.
i sitt inre brutit eller någonsin kom att bryta med
katolicismen för att af full öfvertygelse omfatta
den evangeliska läran. Men han var en fromsint,
medgörlig man, som den myndige kung
Gösta icke hade svårt att komma till rätta med,
då det gällde de af honom påyrkade, i alla fall
föga genomgripande reformerna i kyrkoskicket.
Sålunda blefvo utan svårighet efterhand åtskilliga
förändringar införda i ritualen. Mässan firades
första gången på svenska i Åbo domkyrka
1531. Vigvatten, chrisman och sista smörjelsen
afskaffades o. s. v. Större svårigheter mötte, då
det blef fråga om att tillgodose de anspråk på
ekonomiska fördelar för kronan, som vid genomförandet
af reformationsverket inom Gustafs rike
spelade en ingalunda oväsentlig roll. Emellertid
kom det äfven i denna sak till en uppgörelse,
som väl för biskopen medförde den ena tunga
uppoffringen efter den andra och någon gång
försatte honom i ganska svårt trångmål, men
hvarmed han dock lät sig nöjas. Visserligen
framkallades härigenom hos honom ett missmod,
som slutligen dref honom att begära afsked från
biskopsämbetet, men att härmed ej var så allvarligt
menadt, framgår däraf, att han, oaktadt
denna ansökan bifölls, fann rådligt att kvarstanna
på sin post. Efter att ha innehaft sitt
biskopsämbete i tjugutre år, afled S. i Åbo d.
30 dec. 1550, efterlämnande minnet af en lefnad,
präglad af fromhet, oegennytta och gifmildhet
mot de fattiga. »Han lyste», säger biskopskrönikan,
»såsom ett glänsande ljus genom alla
slags dygder, ända tills han fullbordat sitt lefnadslopp.»
Trots sina alltmer kringskurna inkomster
såg han sig dock i stånd att vid utländska
universitet underhålla begåfvade men
medellösa studenter, som där utbildades till lärare
i evangelisk anda.
1. Sköldberg, Sven Erik, läkare, gynäkolog.
Född i Knista socken i Närke d. 26 nov. 1806. Föräldrar:
landtbrukaren Carl Sköldberg och Brita Jonsson.
Student i Uppsala 1825, aflade S. med. kand. examen 1830,
blef med. lic. 1832 och promoverades 1835
till medicine doktor. Efter att
under studenttiden ha innehaft åtskilliga förordnanden
vid så väl den militära som civila sjukvården,
utnämndes han 1840 till provinsialläkare
i Jönköping, hvilken befattning han med allmänt
förtroende bestridde till 1863, då honom
uppdrogs att förvalta ett medicinalrådsämbete i
Sundhetskollegium. Året därefter sökte och erhöll
han entledigande från sistnämnda förordnande
samt tog afsked från provinsialläkaretjänsten
och inköpte egendomen Hesslö i Södermanland.
År 1834 företog han en utrikes resa
då han besökte klinikerna i Köpenhamns hospital
och tid efter annan gjorde han åter utflykter
till utlandet, till Danmark, England, Frankrike,
Italien för att göra dels kirurgiska och gynäkologiska
studier, dels iakttagelser rörande ambulans
och sjukvård i nämnda länder. Ehuru
väl gynäkologien förut icke var okänd i Sverige,
kan S. likväl sägas vara bland de första, som
upptagit behandlingen af fruntimmerssjukdomarna
såsom specialitet, och han hade under lång följd
af år en högst omfattande praktik såsom fruntimmersläkare.
Utom flera uppsatser och referat
i »Hygiea» har han utgifvit: Om Chorean inom
Jönköpings län och det deraf uppkomna religiösa
svärmeriet 1843, Lifmodersjukdomar 1857,
Om sårades vård i fält 1864, m. m. Död i
Södertälje d. 15 febr. 1884.
Gift 1837 med Malin Åstrand.
2. Sköldberg, Sven, läkare, gynäkolog. Född
i Jönköping d. 30 nov. 1838; den föreg. son.
Student i Uppsala 1856, blef S. medicine kand.
1861, medicine lic. i Stockholm 1864 och medicine doktor i
Uppsala 1867. Strax efter det han aflagt licentiatexamen,
företog han en vetenskaplig resa till
Paris, London och Edinburgh, under hvilken
han hufvudsakligen studerade gynäkologi och
särskildt den operativa gren af nämnda vetenskap,
som fått namn af ovariotomi. Återkommen
till Sverige, förordnades han 1867 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
