Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sinclair, Malcolm - 2. Sinclair, Carl Gideon - 3. Sinclair, Fredrik Carl - Sjöberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphunnen af tvenne ryska officerare, en kapten
Küttler och en löjtnant Levtzki, hvilka beröfvade
honom hans papper, ryckte honom ur postvagnen och
mördade honom i en skogsbacke invid vägen den 17
juni 1739. Det blodiga dådet uppväckte en allmän
ovilja öfver hela Europa och åstadkom i Sverige
en oerhörd förbittring. I allmänhetens ögon blef
den mördade i hast en martyr, och skalder skildrade
(»Sinclairsvisan», af A. Odel) händelsen i toner och
färger, som ännu mer upphetsade sinnena och bidrogo
i sin mån att framkalla det olyckliga kriget mot
Ryssland.
Ogift.
2. Sinclair, Carl Gideon, krigare. Född i
Stralsund d. 12 november 1730; den föreg.
brorson. Föräldrar: kaptenen Henrik Gideon Sinclair
och Beata Katarina von Grapen.
S. hade studerat i Greifswald och började sin militära bana
vid Hamiltonska regementet 1746. Knappt
tjuguårig, ingick han i fransk krigstjänst och deltog
i kriget mot Nederländerna till 1752, Efter ett kort
besök i Sverige återvände han till Frankrike och
bevistade såsom generaladjutant hos fältmarskalken
grefve Du Muy de flesta krigshändelserna under
de sista åren af sjuåriga kriget. Blef öfverste
för regementet Royal Bavière 1762 och kallades
1770 att undervisa sedermera konungen af Bayern,
prins Maximilian i krigsvetenskapen. Innan han ännu
återkommit till Sverige, utnämndes han af Gustaf
III till öfverste i svenska armén, hvarefter han
1777 befordrades till konungens generaladjutant och
1778 till öfverste vid Björneborgs regemente. 1780
anställdes han såsom konungens förste generaladjutant
och befordrades till generalmajor. 1790
blef han generallöjtnant och 1799 general af
infanteriet. Död på Gammelbo bruk i Västmanland d. 1
sept. 1803. Hans befordringar, framför allt de i
utrikes tjänst, utgöra ett tillförlitligt intyg om
hans krigareskicklighet. Att denna sträckte sig vida
utöfver det reglementsmässiga på exercisfältet,
bevisa för öfrigt hans krigsvetenskapliga arbeten,
dels i handskrift och dels tryckta, de mesta på
franska.
Gift 1773 i Strassburg med riksgrefvinnan
Lovisa Henrietta Eckbrecht von Dürckheim.
3. Sinclair, Fredrik Carl, militär, partiman.
Född d. 17 oktober 1723. Föräldrar:
öfversten Carl Anders Sinclair och Barbara
Kristina von Schwartzenhoff.
Nyss utnämnd till fänrik vid Åbo regemente, ingick
S. 1745 i fransk tjänst, blef kort därpå tillfångatagen
af österrikarna, men räddade sig genom flykten och
bevistade såsom kapten vid Royal Suédois belägringen
af Namur m. flera krigsföretag. Efter sin hemkomst
utnämnd till kapten vid Östgöta infanteri och 1750
befordrad till öfverstlöjtnant i hessisk tjänst,
öfvergick han 1757 med svenska armén till Pommern,
hvarest han under kriget anförde den truppstyrka,
som från landsidan
belägrade Penemünde skans, och blef strax därefter
illa sårad i träffningen vid Kökeritz. För sitt tappra
förhållande hugnades han med en lifstidspension
och öfverstefullmakt samt anställdes 1762 såsom
kavaljer hos kronprinsen och blef 1766 friherre. Under
frihetstidens sista skede uppträdande som hofpartiets
ledare vid riksdagarne, blef han 1769 riksråd och
1771 grefve.
Vid revolutionen 1772 entledigades
han ur rådskammaren, men inkallades dit samma dag och
afsändes omedelbart därefter såsom generalguvernör
till Pommern. Död under en resa från Stralsund till
Stockholm i Karlskrona den 11 maj 1776.
Gift 1749 med Sofia Reuter af Skälboö.
Sjöberg, Erik, (Vitalis), skald. Född d. 14 januari
1794 i Ludgo församling af Södermanland. Föräldrar:
drängen Erik Ersson och Beata Sara Broling, en dotter
af kyrkoherden i Husby Oppunda pastorat.
S. var född några veckor före äktenskapets ingående, och
när fadern kort därefter med de sina flyttade till Trosa och där,
efter att ha tagit namnet Sjöberg, förvärfvade
ett tarfligt lefvebröd såsom arbetskarl, stannade
gossen i hemmet till sitt trettonde år, då han
genom några välvilliga personers bistånd sattes i
tillfälle att afgå till Strängnäs trivialskola.
Han hade redan gjort sig känd för poetiska anlag,
när han 1814 anlände till Uppsala, hvarest han,
under oupphörlig kamp mot fattigdom och sjuklighet,
vann den filosofiska graden 1824. Efter promotionen
kvarstannade han ett år vid universitetet för att
söka någon passande docentur. Då någon sådan ej blef
ledig, uppehöll han sig i universitetsstaden en tid
bortåt såsom enskild lärare, men begaf sig omsider (i
början af 1827) till Stockholm, där han drog sig fram
såsom privatlärare och afled på Serafimerlasarettet
d. 4 mars 1828.
Under det diktade namnet Vitalis,
hvilken pseudonym han upptog efter dåvarande namnet på
den dag (den 27 november), då han lämnade sina första
dikter till tryckning, uppträdde S. första gången
offentligen 1819. Antydda samling Dikter af Vitalis
väckte genast stor uppmärksamhet såsom präglade af
en omisskännlig själfständighet i fråga såväl om
tankar som uttryckssätt samt af ett i vackra former
pulserande känslolif, företrädesvis framträdande i de
sånger af erotiskt innehåll, som äro de i samlingen
talrikaste. Följande året utgaf han i tvenne häften
Senare dikter af Vitalis, i hvilka återfinnas de
hos hans lyras toner förut anmärkta egenskaperna,
på samma gång där röjer sig en viss påverkan af
fosforismen. Med denna riktning bröt han emellertid
fullständigt i den af honom kring midten af 1821
utgifna andra »förändrade och betydligen tillökta»
upplagan af hans första dikter, på samma gång han
äfven i öfrigt här framstod såsom en diktare på fullt
själfständig grund. Med början af 1825 började han
utgifva en poetisk tidskrift, benämnd Brage, hvilken
dock af brist på uppmuntran efter några nummer måste
upphöra. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
