Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rydqvist, Johan Erik - 2. Rydqvist, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vittra samfund samt blef fil. hedersdoktor i
Uppsala 1860. Död i Stockholm d. 17 dec. 1877.
Den betydelsefulla del, R. tagit i samtidens litterära
arbete och hvilken alltid skall tillförsäkra honom ett
mycket framstående rum i Sveriges litteraturhistoria,
begynte redan under hans studietid med några kritiska
uppsatser och metriska öfversättningar från de
grekiska idyllskalderna i »Göteborgs Allehanda»
och »Aftonblad» 1819–24 samt några smärre poem i
Atterboms »Poetisk Kalender» 1821–22. Därpå följde
öfversättningar från Moore, Novalis och Washington
Irving. Efter att 1827 ha erhållit Svenska akademiens
heders-accessit för ett litteraturhistoriskt arbete
Framfarna dagars vittra idrotter i jämförelse med
samtidens, intaget i Sv. akad:s handlingar 1829,
särskildt tryckt 1828, utgaf R. en litterärt
kritisk tidning, »Heimdall» 1828–32 samt deltog
1833–34 som medarbetare i Litteratur-Föreningens
Tidning, dels anonymt med smärre uppsatser och
underrättelser rörande litteratur och skön konst,
dels med recensioner under namnteckningen R–t. År
1833 utgaf han Djurgården förr och nu, hvilket
historiskt-topografiska arbete följdes af Nordens
äldsta skådespel, som 1836 belönades med Vitt.-,
hist.- och ant.-akad:s högsta pris och först
meddelades i »Skandia» samt sedan trycktes i nämnda
akad:s handl., 19:de delen. Hans öfriga arbeten
under den följande tiden äro: De civila embetsmännen
i Sverige 1838 (anon.), Resa i Tyskland, Frankrike
och Italien, I. Tyskland 1838, Joh. Olof Wallin,
Minnesteckning 1839 (anon.) Tidens oro och tidens
kraf, 2 häft. 1840. Sedan R. sistnämnda år börjat
rikta sina studier uteslutande åt de nordiska språken,
blef antydda forskningsområde det, som under hans
återstående lefnad nästan helt och hållet upptog
honom såsom skriftställare. Första frukten af dessa
studier var ett mindre språkvetenskapligt arbete,
Den historiska språkforskningen, inträdestal i Vitt.-,
hist- och ant.-akad. 1849 (i Akad. handl. 20 del. samt
särsk. utg. 1863). Året därefter 1850 utkom början
af första delen utaf hans Svenska språkets lagar
– »ett verk, hvilket icke blott är det på samma gång
första och största strängt vetenskapliga arbete
rörande modersmålets historia, som i Sverige sett
dagen, utan hvilket äfven, tack vare sin gedigna
lärdom och oöfverträffade noggrannhet, kommer att
för alla tider utgöra en fast grundval för all
fortsatt forskning i svenska språkets historia»,
(Ad. Noreen). Första delen af detta verk var afslutad
1852, den andra utkom 1857–60, den tredje 1863, den
fjärde 1868–70 och den femte 1874. Efter R:s död utkom
genom K. F. Söderwall en sjätte del. 1883. Ett utdrag
ur fjärde delen bildade den 1870 utkomna broschyren
Ljudlagar och skriflagar. R. uppbar allt ifrån 1857
årligen ett statsanslag af 1,000 riksdaler banko för
fortsatt utgifvande af detta verk. Förutom redan
nämnda arbeten har han offentliggjort Inträdestal
i Svenska akademien (om Berzelius) 1849, Ljus och
irrsken i språkets värld, i Sv. Akad. Handl. del 39,
1865, Svenska akademiens ordbok historiskt och kritisk
betraktad, Sv. akad.
handl. del 45 1870, Bernhard von Beskow 1869,
minnesteckning bland »Lefnadsteckningar öfver
Vet. akad:s aflidna ledamöter». I yngre år lämnade
han ock en mängd bidrag till olika svenska
tidningar. En utförlig karakteristik öfver R. särdeles
som språkforskare förekommer i tidskriften »Framtiden»
1871. Hans »Minne» är ock tecknadt af Th. Wisén i hans
»Inträdestal i Sv. akademien», akad-.s handl., del 54,
1879.
Gift 1856 med Augusta Charlotta Schweder.
2. Rydqvist, Carl Magnus, ämbetsman,
författare i statsekonomi. Född
i Göteborg d. 12 maj 1806; den föregåendes broder.
I Uppsala, där R. blef student 1823, aflade han 1825
examen och tog året därefter hofrättsexamen. Sedan
han 1826 inträdt såsom e. o. i dåvarande
Ecklesiastikexpeditionen af k. m:t kansli, Svea
hofrätt, Kommersekollegium och åtskilliga andra
ämbetsverk samt tjänstgjort såsom tredje notarie i
bondeståndet vid 1828–30 års riksdag, utnämndes han
sistnämnda år till kopist i Ecklesiastikexpeditionen,
från hvilken befattning han tog afsked 1833,
samt blef jämväl kopist i Kommersekollegium,
inom hvilket ämbetsverk han 1831 befordrades till
kanslist i kollegii advokatfiskalskontor, samt
erhöll 1834 advokatfiskals n. h. och v., med tur och
befordringsrätt. Sedan han 1837 blifvit förordnad
att förvalta det då lediga advokatfiskals-ämbetet,
utnämndes han till ord. advokatfiskal 1839 samt
tog afsked från denna tjänst i nov. 1872. Död nära
Drottningholm d. 11 juli 1884.
Under sin långa
tjänstemannabana innehade R. flera maktpåliggande
kommittéuppdrag. Så var han 1851–52 ledamot af
Sveriges första järnvägskommitté (Köping-Hultbanan),
1854–59 af kommittén för uppgörande af grunder för
städernas beskattning och sedan 1856 dess ordförande,
1858 af kommittén för skjuts-och postväsendets
ordnande. Han innehade äfven befattning såsom vice
ordförande i Strömsholms kanalbolags styrelse, under
hela tiden för detta kanalverks ombyggnad 1843–60. Af
1865 års riksdag utsågs han till statsrevisor
och justitieombudsmannens suppleant. Vald 1869 af
Älfsborgs landsting till ledamot af riksdagens Första
kammare, deltog han i riksdagsarbetet 1870–78. R. var
sedan 1854 ledamot af Landtbruksakademien, som 1881
kallade honom till sin hedersledamot, sedan han i 26
år varit föredragande för dess statistiska afdelning,
samt af Vetenskapsakademien sedan 1857. I besittning
af en god tenorröst, var han i Harmoniska sällskapet
solosångare 1828–46. I Musikaliska akademien invaldes
han 1861. R., som till sin politiska åskådning var
protektionist och starkt konservativ, började redan
på 1840-talet taga del i den offentliga diskussionen
genom tidningsuppsatser, särdeles i nationalekonomiska
frågor. Hans af trycket utgifna skrifter äro: Om
tullagstiftningen i åtskilliga länder i Europa 1841,
Fångars användande vid allmänna arbeten 1845, Nya
brottmålslagen och cellfängelserna 1848, <i>Nutidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
