Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydin, Herman Ludvig - Ryding, Knut Axel - 1. Rydqvist, Johan Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vice ordförande och 1886–88 dess ordförande. Vid
Lunds universitets jubelfest 1868 promoverades
han till juris hedersdoktor. Invald 1865 i
norska Videnskabsselskabet, blef han 1876
ledamot af Videnskabsselskabet i Köpenhamn
och 1882 af Vet.-societeten i Uppsala.
Död i Uppsala d. 22 nov. 1904.
Äfven utom det rent
politiska området var R. verksam som författare med
åtskilliga tidskriftsuppsatser och med de i bokform
utgifna Om yttrandefrihet och tryckfrihet 1859,
Svenska statsrättsförhållanden, bedömda efter
representationsreformens genomförande, i »Svensk
literaturtidskrift» 1868, Svenska riksdagen, dess
sammansättning och verksamhet, 2 del. 1873–79,
m. fl. Föröfrigt äro en mängd artiklar i »Nordisk
familjebok» författade af honom.
Gift 1860 med Aurora Vilhelmina Genberg.
Ryding, Knut Axel, militär, statsråd. Född å
Sandgärdet nära Vänersborg d.
28 aug. 1831. Föräldrar: landskamreraren Johan
Fredrik Ryding och Kristina Charlotta
Lindborg.
Student i Uppsala 1849, öfvergick
R. snart till den militära banan och utnämndes
1851 till underlöjtnant vid Göta
artilleriregemente, där han 1863 blef kapten. Efter
att under åtskilliga år tjänstgjort som lärare
vid Karlberg och Marieberg, anställdes han 1872
som major vid generalstaben, där han följande
år avancerade till öfverstlöjtnant, och bestred
1873–75 befattningen som chef för landtförsvarets
kommandoexpedition. Öfverstlöjtnant och chef för
Jämtlands fältjägarekår 1875, förflyttades han 1879
som öfverste och chef till Skaraborgs regemente. 1882
öfvertog han chefskapet för generalstaben med
generalmajors värdighet. Dessa snabba framgångar
för en anspråkslös ofrälse militär utan synnerliga
relationer väckte på sin tid mycket uppseende och
relaterades som prof på, hvartill dock verkligt
dugande egenskaper kunna föra fram sin man. När
härtill kom R:s flärdfria och vinnande väsen, ansågs
han alldeles särskildt lämpad att bana väg till
framgång för det härordningsförslag, som utarbetats af
den 1880 tillsatta landtförsvarskommittén, af hvilken
R. varit medlem. Han blef därför 1882 kallad till
statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet
och framlade 1883 Posseministärens förslag om ny
härordning, grundad på värfvad stam och beväring,
som dock ej vann riksdagens bifall. R. beträdde då de
partiella reformernas väg och lyckades bl. a. 1885
genomdrifva en ökning af beväringsöfningarna af
12 dagar, mot vederlag af 30 procents afskrifning
af grundskatterna samt upprättandet af den första
trängbataljonen 1884. Delande den Themptanderska
ministärens frihandelsvänliga och politiskt moderata
åsikter, afgick R. hösten 1887 från sin statsrådspost
för att utöfva den befattning som generalbefälhafvare
i tredje militärdistriktet, hvartill han 1885
utnämnts, och som han innehade till 1896, från 1892
med generallöjtnants värdighet. 1884–87 representerade
R. Västernorrlands län i Första kammaren samt 1891
och lagtima riksdagen 1892 Mariestad-Skara-Sköfde i Andra
kammaren, då han bl. a. uttalade sig för
en väsentlig utsträckning af den politiska
rösträtten.
Död i Sköfde d. 7 febr. 1897.
Led. af Krigsvetensk.-akad. m. m.
Gift 1875 med
Jenny Kristina Rosalia Petersson.
R:s yngre broder
Bror Tolf Gustaf, född d. 26 sept. 1833, student i
Uppsala 1851, ägnade sig åt den juridiska banan och
blef slutligen 1879 justitieråd. Redan följande år
utnämndes han till landshöfding i Västernorrlands
län, där han verkade till sin död i Hernösand d. 23
okt. 1901. R., som var känd som en begåfvad och
dugande man, var ledamot af Andra kammaren 1888–91
och 1894–98 samt af Första kammaren 1892–93. I
den förra var han 1891 talman och satt 1894–98 i
talmanskonferensen. R., hvars politiska åskådning
liksom broderns var frihandelsvänlig och moderat,
var äfven ordförande i den 1896 tillsatta kommittén
för begränsning af den kommunala rösträtten.
Gift 1868 med Amalia Matilda Louise af Petersens.
1. Rydqvist, Johan Erik, estetiker,
språkforskare. Född i Göteborg d. 20 oktober
1800. Föräldrar: sekreteraren hos Borgerskapets
äldste samt Handelssocieteten i nämnda stad Johan
Rydqvist och Brita Kristina Askengren.
I enlighet med faderns önskan, att sonen skulle ägna sig åt
handelsyrket, blef R:s första utbildning, under
enskilde lärares handledning, uteslutande riktad åt
detta mål. Vid femton års ålder anställdes han på
ett handelskontor i Göteborg, i hvilken befattning
han kvarstannade till sommaren 1819, då han ändtligen
fick följa sin böjelse för vetenskapliga studier. Han
hade då ännu icke inhämtat de första grunderna till
de gamla språken. Icke desto mindre blef han genom
utomordentlig flit student i Uppsala vårterminen 1820
och disputerade pro exercitio 1822. 1824 antagen till
e. o. kanslist i Handels- och Finansexpeditionen samt
året därefter i Kommersekollegium, aflade han 1826
juris kandidatexamen och lät s. å. inskrifva sig i
Justitie-revisionen och Svea hofrätt. Likväl förblef
han någon längre tid tjänstgörande endast i de båda
förstnämnda ämbetsverken. 1827 antagen till amanuens
vid K. biblioteket och 1829 till enahanda befattning
vid Svenska akademien, anställdes han sistnämnda
år provisoriskt vid d. v. kronprinsens kabinett
med ett årligt exspektans-arvode af 150 riksdaler,
hvilket belopp sedan uppbars till 1859. Åren 1836–37
företog han med understöd af Svenska akademien och
svenska statsverket en längre resa genom Danmark,
Tyskland, Belgien, Frankrike, Tyrolen och Italien,
utnämndes till vice bibliotekarie 1851 och till
bibliotekarie 1858, från hvilken senare befattning
han tog afsked på sin födelsedag 1865. Han kallades
till ledamot af Vetenskaps- och vitterhets-samhället
i Göteborg 1831, Vitt.-, hist.- och ant.-akad. 1848,
Svenska akad. 1849, Vetenskaps-akad. 1856 och
Vetenskaps-societeten i Uppsala 1873, Tillhörde för
öfrigt flera andra in- och utländska lärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
