Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rühs, Fredrik - Rydberg, Abraham - Rydberg, Abraham Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro följande alster af hans författarskap att
nämna Briefe über Schweden und Schwedens neuste
Verhältnisse, en vederläggning af Leopolds skarpa
kritik öfver Acerbis reseskildring 1804, Erinnerungen
an Gustav Adolph 1806, Finland und seine Bewohner
1809, Die Edda nebst einer Einleitung über nordische
Poësie und Mythologie 1812, Über den Ursprung der
isländischen Poësie aus der angelsachsischen
1813. De åsikter rörande Eddans myter och den
isländska litteraturen, R. i de båda sistnämnda
arbetena framställt i skarp motsats till flera
samtida danska och svenska lärdas uppfattning, ha af
senare forskares undersökningar vunnit väsentligt
understöd. Från hans senaste lefnadsår förskrifva
sig Handbuch der Geschichte des Mittelalters 1816,
öfvers. på svenska, 2:dra uppl. 1825, Über das
Studium der preussischen Geschichte 1817, Ausführliche
Erläuterung der zehn ersten Kapitel der Schrift des
Tacitus über Deutschland, sistnämnda arbete utkommet
först året efter hans död.
Rydberg, Abraham, affärsman, donator. Född
d. 3 april 1780. Föräldrar: skolrektorn
i Lidköping, sedermera prosten och
kyrkoherden i Örslösa, fil. mag. Anders Rydberg
och Elsa Maria Lidbeck.
Student i Uppsala 1798, afbröt
R. snart studierna och ingick på
firman Bohnstedt & C:os kontor i Stockholm. Genom flit och
sparsamhet samlade han under loppet af åtskilliga
år ett kapital, hvarmed han började handel för egen
räkning och förvärfvade sig sedermera, med vidgade
affärer såsom grosshandlare och skeppsredare,
en högst betydlig förmögenhet. Vid sin död, som
inträffade i Stockholm d. 23 mars 1845, befanns
han i sitt testamente hafva anslagit en summa af
100,000 rdr banko till ett hotell för hufvudstaden,
det sedermera inköpta och inredda »Hotel Rydberg» vid
Gustaf Adolfs torg, och ett lika penningbelopp till
bildandet af en navigationsskola i Stockholm. Emedan
en sådan redan förut fanns, inrättades i stället
en praktisk sjömansskola, i hvilken ynglingar, som
beslutit ägna sig åt sjölifvet, undervisas i det
praktiska af sjömansyrket, såsom fartygs upp- och
aftackling, manövrer, segelsömnad o. s. v. För detta
ändamål äger skolan ett mindre fartyg, med hvilket
sjöturer företagas inom Östersjön hvarje sommar, för
att invänja lärjungarna vid de praktiska handgreppen
i navigeringskonsten. I själfva skolan besörjes
undervisningen af en öfverlärare samt tre à fyra
underlärare, hvilka, för att endast det praktiska
i sjömannens bildning må tillgodoses, själfva äro
praktiske sjömän.
R. var ogift.
Rydberg, Abraham Viktor, skald, kulturhistoriker,
religionsfilosof, publicist. Född i Jönköping d. 18
dec. 1828. Föräldrar: Slotts- och fångvaktmästaren
(motsvarande hvad nu kallas fängelsedirektör)
Johan Rydberg och Hedvig Kristina Duker.
Efter genomgången skolkurs i Jönköping
inskrefs R. höstterminen 1845 på Växiö
gymnasium. Här blef den begåfvade men fattige
ynglingen föremål för mycken välvilja af en bland
sina lärare, lektor Fr. Rappe. Genom honom infördes
han i biskopshuset, där väl Tegnér själf redan var
en bruten man, men där R. med godhet omhuldades af
biskopinnan. Af ekonomiska svårigheter nödgad att
våren 1847 afbryta sin gymnasiekurs, återvände
han till Jönköping och lifnärde sig där dels
med att gifva undervisning åt yngre gossar, dels
genom att lämna bidrag till »Jönköpingsbladet» och
sedermera, efter det dess utgifvare, Joh. Sandvall,
öfvertagit »Göteborgs handels- och sjöfartstidning»,
till sistnämnda publikation. Det var i dessa blad,
R:s första noveller blefvo synliga. Vorden student
i Lund 1851, förde han där, sysselsatt med trägna
studier, ett tillbakadraget lif. Efter att ha
vistats därstädes i två terminer nödgades han åter
för utkomstens skull sysselsätta sig med gossars
undervisning. Emellertid erhöll han, då han 1855 var
anställd som informator på Senäte å Kållandsö, ett
anbud af »Göteborgs handels-och sjöfartstidnings»
dåvarande utgifvare, S. A. Hedlund, att inträda
i denna tidnings redaktion – ett anbud som äfven
af honom antogs, hvarför han sistnämnda år bosatte
sig i Göteborg. I tidningen, där han flera år skötte
utrikesafdelningen, lämnade han för öfrigt bidrag i
mångfaldiga ämnen. Af desamma kunna från 1850-talet
åtskilliga vara förtjänta att särskildt nämnas. Så
den politiska artikelserien Huru kan Sverige bevara
sin själfständighet?, utgifven i broschyrform 1859,
de i följetongsafdelningen införda De vandrande
djeknarne 1856 Fribytaren på Östersjön 1857 samt Den
siste athenaren 1859, R:s mest framstående prosadikt,
utmärkt lika mycket genom djupa, gripande tankar som
glänsande stil. De båda sistnämnda romanerna äro,
liksom ett flertal af R:s öfriga skrifter, öfversatta
till flera språk och i Sverige utgifna i ett antal
upplagor. Från 1850-talet förskrifver sig äfven den
fantastiskt romantiska berättelsen Singoalla, första
gången meddelad i »Aurora», toalettkalender för 1858,
sedan utkommen som särskild bok i flera upplagor
och äfvenledes öfverflyttad till främmande språk. En
helt annan sida af sitt skriftställarskap utvecklade
R. under det följande årtiondet, då han, ägnande sig
åt religionshistoriska forskningar, började taga del
i den då pågående nyrationalistiska rörelsen. Då i
anledning af ett föredrag om Kristi guddom, hållet
1862 i Göteborg af lektor N. V. Ljungberg, (se II:
86), en ganska liflig strid uppstod, blandade sig
R. däri och utgaf den bekanta boken Bibelns lära om
Kristus 1862, utkommen under författarens lifstid
i ytterligare fyra upplagor, den senaste 1893,
och efterhand tillökad med bilagorna »Genmäle
till Väktaren», »Genmäle till hr Biskop Beckman»,
«Om människans föruttillvaro», »Till läran om de
yttersta tingen» samt »Slutord». I C. S. Warburgs
»Svensk månadsskrift» offentliggjorde han 1864 tvenne
religionshistoriska arbeten: Jehovatjensten hos
hebreerna före babyloniska fångenskapen, särskildt
utgifvet 1869, samt <i>Medeltidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
