Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Pontinus, Magnus Johannis - 2. Pontin, Magnus Martin af - 3. Pontin, Erik Magnus Constans af - Poppius, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tronen, insattes han 1675 i granskningskommissionen
af förmyndarstyrelsen. Han deltog dock veterligen
icke särdeles i dess arbeten och synes i
allmänhet, så vidt möjligt varit, velat undandraga
sig all inblandning så väl i denna som
andra statssaker. Slutligen utnämndes han 1681
till biskop i Linköping, Hans hälsa, i ungdomen
pröfvad genom umbäranden och ansträngningar,
var då mycket försvagad. Likväl uppoffrade
han alla sina återstående krafter för att inom
sin nya ämbetskrets upprätthålla och främja
gudsfruktan, ordning och de rena fläckfria seder,
af hvilka han själf alltid gifvit det vackraste
föredöme.
Död i Linköping d. 21 aug. 1691.
Gift 1: 1653 med Anna Valerius 2: 1662
med Helena Strömsköld.
2. Pontin, Magnus Martin af, läkare, skriftställare.
Född i Askeryds prästgård
af Linköpings stift d. 20
jan. 1781; den föreg. sonsons
sonson. Föräldrar: kyrkoherden
Magnus Constans Pontin samt
Maria Magdalena Meurling.
Student i Uppsala 1798,
blef P. med. d:r 1806 och med.
och farm. adjunkt 1807 samt arbetade flera
år tillsammans med Berzelius. Utnämnd 1807
till hofmedikus, uppvaktade han 1808–09 drottningen
och de kungliga barnen på Haga, förordnades
efter statshvälfningen till läkare hos f. d.
konungaparet, först vid Gripsholm och sedan
under nedresan till Karlskrona, samt befordrades
1809 till lifmedikus hos Carl XIII. P. erhöll
1810 förtroendet att vara Berzelius följaktig till
Skåne för att öfvervara öppnandet af kronprinsen
Carl Augusts lik och utröna arten af
hans dödssätt. På sommaren s. å. åtföljde han
drottningen till Strömsholm och Örebro riksdag
och skickades på hösten till Helsingborg,
för att under resan till Stockholm uppvakta den
nyvalde kronprinsen Carl Johan. 1812 åtföljde
han vid riksdagen hofvet till Örebro, 1814 de
kungliga till Uddevalla bad och förblef sedan
fortfarande drottningens läkare till hennes död
1818. Utnämnd till ordin. assessor i Sundhetskollegium
1813, upphöjdes han 1817 i adlig
värdighet med namnet af Pontin och förordnades
1835 till medicinalråd, från hvilken befattning
han 1852 erhöll afsked. Led. af Vet.-akad.
och Landtbruksakad. Såsom författare gjorde
sig P. äfven bemärkt och odlade icke utan
framgång litteraturens fält, både på vers och
prosa. Hans bäst versifierade arbeten voro dock
endast öfversättningar, såsom »Schiller: Greklands
gudar» 1826, »Jouy: Sylla, tragedi» 1828, »V.
Hugos Hernani» 1835 etc. I Vetenskapsakademiens,
Landtbruksakademiens och Svenska Läkaresällskapets
Handlingar har han efterlämnat
flera värderika uppsatser. Hans Anvisning till
valet af läkemedel för allmänna sjukvården,
granskad och gillad af Sundhetskollegium, 1816,
utdelades på regeringens befallning öfver hela
riket, och hans Anteckningar öfver natur, konst
och vetenskap under en resa i Tyskland 1831
har blifvit öfverflyttad på tyska. En upplaga af
hans Samlade skrifter utkom 1850–57. Ett
synnerligen vackert minne har P. vunnit såsom
stiftare af Svenska trädgårdsföreningen, i
hvars styrelse han länge var vice ordförande.
Död i Stockholm d. 30 jan. 1858.
Gift 1816 med Johanna Carolina Elfving, bekant som
skicklig akvarellist.
3. Pontin, Erik Magnus Constans af, författare.
Född i Stockholm d. 23 april
1819; den föregåendes son.
Student i Uppsala 1837, ingick P.
efter aflagd juridisk examen som
e. o. kanslist i hofkanslersexpeditionen
m. fl. ämbetsverk och
utnämndes 1843 till vice notarie
i Kämnersrätten. Men han lämnade
snart ämbetsverken för att följa sin kallelse
såsom publicist och skriftställare i den kåserande
genren. Samtidigt avancerade han inom hofvet
från kammarjunkare 1840 till kammarherre och
vice ceremonimästare 1852.
I den falang af
skriftställare, som på 1840-talet benämndes »det
unga Sverige», intog P. ett rum. Redan 1840
hade han framträdt med en öfversättning af de
tre första delarna af Tocquevilles Folkväldet i
Amerika. Hans litterära anseende ökades sedan
ytterligare genom flera med talang skrifna arbeten,
såsom det af Svenska akademien prisbelönta Äreminne
öfver E. Dahlberg 1847, romanen Lydia
1847, den romantiskt historiska skildringen Förr
och nu i Vadstena 1846, en resebeskrifning Här
och där bland Skandinaver och Tyskar 1846,
samt skisser och uppsatser i tidningar m. m. I sitt
sociala skriftställarskap – Embetsverkens ställning
till talangerna 1846, Förtjena judarne
politiska rättigheter? 1845, Judarnes emancipation
1847–48 – visade P. sig liberal. Han
verkade också ifrigt för idén om »bildningscirklar»
och var sedan 1849 sekreterare i den
i Stockholm samt höll där flera föredrag. Men
på det politiska området visade han sig afgjordt
konservativ och bekämpade i Februarirevolutionen
i Paris och marsimitationen i Stockholm
1848 de nya idéerna, liksom han gjorde som
medarbetare i »Hermoder» 1847 och som den
egentlige utgifvaren af »Morgonbladet» 1850–51.
Efter denna tidnings upphörande blef P. medarbetare
i »Svenska tidningen». Hans författarbana
liksom hans lefnad blef emellertid ej lång.
Under en ångbåtsresa, som han gjorde till
södra Sverige, sönderslogs en damejeanne med svafvelsyra
öfver hytten, där han låg, och vållade hans
död i Kalmar d. 30 sept. 1852.
Ogift.
Poppius, Gabriel, ämbetsman. Född i Jokkas
församling i Savolaks den 12
dec. 1770. Föräldrar: kyrkoherden,
teol. doktorn Henrik Poppius
och Katarina Nylander.
Vid Åbo universitet, där P.
blef student 1786, ägnade han
sig åt ämbetsmannabildningen
och ingick 1792 såsom auskultant
i Åbo hofrätt. Sedan han under de närmast
följande åren bestridt åtskilliga domareförordnanden
i landsorten, befordrades han 1799 till
notarie i Åbo hofrätt och utnämndes s. å. till
häradshöfding i Öfre Satakunta härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
