- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:276

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Peringskiöld, Johan - 2. Peringskiöld, Johan Fredrik - Perman, Emil Samuel - Perséus, Edvard - Personne - 1. Personne, Johan (John) Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlingar i fäderneslandets historia, af hvilka dock
en del förstördes vid slottsbranden 1697. Hans
handskrifter, bestående af topografier, diplomer
samt öfversättningar af äldre sagor, förvaras i
riksarkivet och biblioteket, hvaremot hans genealogiska
samlingar efter hans död inköptes till
riddarhusets arkiv. Han utgaf dessutom under
sin lifstid en mängd skrifter, såsom Historia
Hjalmari ex fragmento Runici mss
etc. 1705;
Catalogus codicum mscr. et impressor, quos R.
Antiqu. Archivo legavit G. Sparfvenfelt
1706;
Ätt och stamträd för K. Carl XII; Monumentorum
sveogothicorum Liber I, – Thiundiam
continens
1710; En book af Menniskiones
slächt och Jesu Christi börd
1713; Wilkina saga
1715; Vita Theodorici regis Ostrogoth. etc. 1699;
Heimskringla eller Snorre Sturlesons Nordlänska
Konungasagor
1697; Ulleråkers Häradz
minnings-merken med nya Upsala
1717; hvarjämte
efter hans bortgång blifvit utgifna Ättartal
för Svea och Götha Konunga hus
1725; o. s. v.
Ehuru hans arbeten, liksom de flesta historieskrifvares
den tiden, lida af brist på kritik, står
hans likväl i många stycken framom sina föregångare,
hvarför hans verksamhet också varit af
vikt för senare forskningar.

P, var tvenne
gånger gift, 1: 1687 med Elisabet Eliasdotter,
2: 1711 med grefvinnan Sofia Polus.


2. Peringskiöld, Johan Fredrik, fornforskare.
Född den 13 sept. 1689; den föregåendes son.

Tidigt af fadern införd på den historiska forskningens
område, utnämndes P. efter några års vistelse
vid Uppsala universitet 1712 till translator vid
antikvitets-arkivet. Han erhöll 1719 sekreterares
och antikvaries n. h. o. v., efterträdde 1720 sin
fader i dessa sysslor och afled d. 2 mars 1725.

Han var i oförtruten flit faderns jämlike, men i
öfrigt honom underlägsen. Hans litterära verksamhet
omfattade mest utgifvandet af äldre arbeten
och sagoverk. Bland dem märkas: Chorographia
Scandinaviæ eller Mester Adams Caniks
i Bremen för 646 åhr sedan författade
beskrifning om Sverige, Danmark och Norige

etc. 1718; Jordanes’ De rebus Goticis etc.
1719; Sogubrot af nockorum Fornkongum i
Dana oc Svia velldi
etc. 1719; Hjalmters och
Olvers saga
1720; Asmund Kappabanes saga
1722 m. m. Dessutom hade han vid sin bortgång
i handskrift tryckfärdiga flera inländska
sagor m. m.

Ogift.


Perman, Emil Samuel, kirurg. Född i Östersund
d. 6 juni 1856. Föräldrar:
handlanden Erik Emil Constantin
Perman
och Märta Maria
Burman
.

Student i Uppsala
1876, blef P. med. kand. 1882,
med. lic, 1887 och med. d:r 1889.
1891 docent i kirurgi vid Karolinska
institutet, uppfördes P. å
andra förslagsrummet till e. o. professuren i kirurgi
därstädes 1895 och tog 1896 afsked från
docenturen. 1892–99 var han öfverläkare vid
kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn,
och blef 1899 öfverläkare vid kirurgiska afdelningen
af Sabbatsbergs sjukhus. P., som åtnjuter stort
anseende som kirurg, har från trycket
utgifvit en mängd uppsatser.

Gift 1892 med Elin Tekla Maria Sällberg.


Perséus, Edvard, historie- och genremålare.
Född i Lund d. 23 dec. 1841.
Föräldrar: arbetskarlen Bengt
Persson
och Kerstin Nilsdotter.

Under sina studier i Lunds
elementarskola erhöll P. sin första
undervisning i teckning af akademiritmästaren
Körner. Men föräldrarnas
medellöshet och hans
egen önskan att så fort som möjligt bidraga till
sin utkomst föranledde honom att träda i målarelära
hos en i Lund bosatt dansk, Clausen. Hos
denne tillbragte han ett och ett halft år, efter
hvilken tid han ansågs mogen att blifva gesäll,
vid hvilket tillfälle han antog namnet Perséus.
Härefter begaf han sig 1861 till Stockholm
hvarest han lyckades vinna inträde i konstakademien
samt genomgick dess särskilda skolor till 1867.
För att bereda honom tillfälle att fortsätta
sina studier utomlands, anskaffade hans
kamrater genom ett konstlotteri en mindre summa,
med hvilken han 1867 begaf sig till Düsseldorf.
Med flit och ihärdighet ägnade han sig
här åt konstutöfning och hemskickade efter
tvenne år sin första historiemålning Katarina
Månsdotter, besökande Erik XIV i fängelset
,
som tillskyndade honom statens stipendium, med
hvilket han hösten 1869 begaf sig till München,
där hans talang vann ytterligare utbildning under
Piloty. Här utförde han ett nytt stycke Katarina
Månsdotter på Liuksiala
. 1872 fortsatte
P. sin resa från München till Italien, där han
uppehöll sig sex månader i Rom och besökte de
flesta af halföns städer. Sedan han ytterligare
vistats halftannat år i Paris, återvände han 1874
till Düsseldorf och återkom i aug. 1875 till fäderneslandet.
I Stockholm utställde han ett par
genrer Läsande gubbe och Parisisk tjänstflicka,
men var företrädesvis verksam som porträttör.
Som lärare har P. varit af stor betydelse för
den svenska konsten. Ȁrlighet, naivitet, personlig
uppfattning var, hvad läraren ville se i lärjungarnas
studier, – för öfrigt fingo de måla på
hvilket sätt de behagade.» Men till akademien
kom han själf aldrig som lärare. Han blef blott
1871 agré af den samt fick 1882 titeln hofintendent.

P., som i sin ungdom hade så stora
planer och, att börja med, var fylld af en sprittande
lefnadsglädje, en öfversvallande entusiasm,
gaf allt för tidigt tappt. Hans bästa porträtt ha
emellertid en kraftig, varm, djup färg och
äro friskt hållna.

Död i Stockholm d. 7 okt. 1890.

Gift 1873 med Agnes Claesson från München.


Personne. Släkten anses vara af vallonskt
ursprung. Dess äldste med visshet kände stamfader,
Frans Personne, afled
1777 som juvelerare i Stockholm.


1. Personne, Johan (John)
Vilhelm,
teolog. Född i Stockholm
d. 14 dec. 1849. Föräldrar:
kammarskrifvaren Vilhelm
Theodor Personne
och <i>Maria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free