- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:272

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Pauli, Vilhelm Mauritz - 2. Pauli, Georg Vilhelm - 3. Pauli, Hanna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Pauli, Vilhelm Mauritz, krigare. Född på
Fluxerums sätesgård i Småland
d. 5 dec. 1730. Föräldrar: öfverjägmästaren
Vilhelm Mauritz
Pauli
och friherrinnan Brita
Charlotta Strömfelt
.

Sedan P. i nio år studerat vid universitetet
i Uppsala, antogs han
1751 till sergeant vid Posseska
regementet i Stralsund och fick s. å. fullmakt
att vara fänrik vid grefve Fersens, sedermera
prinsens af Nassau-Saarbrück, regemente i fransk
tjänst. Med detta deltog han i en mängd bataljer,
utfall och belägringar och hugnades, när
han 1763 tog afsked, af franska regeringen med
en årlig pension af 600 livres. Under sin frånvaro
hade han avancerat i graderna vid det regemente,
inom hvilket han tjänade i Sverige,
och blef efter sin hemkomst 1764 stabskapten
vid Jämtlands regemente, 1773 förste major,
1776 öfverstlöjtnant på Västmanlänningarna och
1785 öfverste och chef för Västerbottens regemente.
Vid 1788 års krig kommenderad med sin
regementskår till Finland, deltog han i träffningarna
vid Uttismalm och Likala samt försvarade, under
reträtten från sistnämnda ställe, passet mellan
Memmälä och Anjala, kommenderade högra flygeln
i slaget vid Valkiala och intog, efter att
hafva slagit ryssarna vid Keltisbarackerna, lägret
vid Värälä. För sin tapperhet befordrades han
till generalmajor samt erhöll af konungens
egen hand en guldvärja. Efter fredsslutet utnämndes
han 1790 till generallöjtnant, blef året
därefter chef för Skaraborgs regemente och förste
stallmästare hos hertigen af Östergötland, samt
slutligen 1792 generaladjutant och befälhafvande
general öfver Västgöta fördelning. Han fick
1796 afsked från öfverstebefattningen och afled
i Stockholm d. 11 aug. 1800, några månader efter det
han trädt i äktenskap med Britta Sofia Schåltz.


2. Pauli, Georg Vilhelm, målare. Född d. 2
juli 1855 i Jönköping; den föreg.
brorsons sonson. Föräldrar: apotekaren,
kemisk-tekniske fabrikören
August Ferdinand Pauli och
Maria Laurentia Augusta Gagner.

P. var elev vid konstakademien
i Stockholm 1872–75
och 1878–79, vistades i Paris
1875–78 och 1882–86, i Rom 1879–82 och
1887–88 samt ånyo i Italien 1897–98. Under
åren 1893–97 var P. föreståndare för Göteborgs
museums rit- och målarskola och är nu mera
bosatt i Stockholm.

P. har i sin alstring varit
synnerligen mångsidig. Han målade, att börja
med i Paris, små genrer och i Italien känsliga
studier af olivlundar och kanaler samt försökte
sig i Requiem 1881 (änglarna vid Kristi graf),
på den stora konstens område. »Hans studier
efter den första italienska resan visa ökad kraft
och gedigenhet. Med nykter uppfattning, men
solid teknik och slående sanning i ljus- och
stoffverkningar, målar han den unga flickan, som
ligger i sin bädd och läser vid lampsken (Aftonlektyr
1884, Helsingfors museum), konfirmandens
toalett
1886, ammorna med sina småttingar samlade
i skuggan under löfverket (Romerska ammor
1888, Göteborgs museum) – men han kan ock
visa innerlighet i känslan – som i Sjukbädden
1885 – och nå en fulltonig stämningsrikedom
– i flera landskapsmotiv: ruinerna i aftonsol
1885, sommarkvällens skymning (Sommarkvällen
1887), ute på sjön, utsikten öfver Stockholms
ström och staden från höjderna på söder en
vintereftermiddag, då mörkret är i färd med att
breda sig öfver taflan och gaslyktorna tindra
svagt genom dunklet (Vinterafton på Söder 1890).
I sina teckningar liksom i sina målningar har
Pauli allt ifrån sin italienska studietid visat en
delikat stilkänsla. Denna har fått uttryck i dekorativa
målningar, än med fantastiskt innehåll,
än fyllda af en fint poetisk naturlyrik. Står han
i Legend 1891 – döden, som klipper af den
lifstråd, den unga sorglösa flickan spinner åt sig
– ännu sökande en lämplig form, så har han i
Midsommarnatt 1892, förmått gifva ett enkelt
och stort uttryck åt en stark musikalisk naturstämning.»
P:s distinguerade konst har vidare
tagit sig uttryck i stora vägg- och frescomålningar.
1891 utförde han väggmålningar i Hotel
Rydberg
i Stockholm, 1896 fresker i Göteborgs
museums trapphus
, i allmänna drag skildrande
Göteborgs kulturhistoria, värdiga och i diskreta
färger, 1898 plafonden i k. teatern, 1900 fresken
Midsommar, skildrande majstångens klädsel på
en gammal herregård, i Södermalms högre allm.
läroverk i Stockholm; en något förändrad replik
i olja 1901. Som tecknare är P. synnerligen
framstående, och hans illustrationer till den
1903 utgifna upplagan af Gösta Berlings saga
stå värdigt vid sidan af texten. P. har här gifvit
stora och starka stämningar och på ett icke
sällan utmärkt sätt fått fantasi och verklighet
att sammansmälta. Landskapen ha vida, uttrycksfulla
perspektiv samt ett vackert och sant ljus,
de olika människotyperna äro gifna med bredd
och saft. P. rönte äfven mycket erkännande
för detta verk.

I den s. k. opponentrörelsen
var P. en af de drifvande krafterna.

Gift 1887 med


3. Pauli, Hanna, född Hirsch, målarinna. Född
i Stockholm d. 13 jan. 1864. Föräldrar:
musikförläggaren Abraham
Hirsch
, (se 1: 499) och Pauline
Meyerson
.

Fru P. var
1881–85 elev vid konstakademien
i Stockholm, vistades i Paris
1885–87, i Rom 1887–88 samt
1897–98 åter i Italien. »Fru
P. har visat lika mycken styrka i frisk kolorit
– i små stämningslandskap, i luftstudien Frukosttimme,
där bordet är dukadt i trädgården
under löfverket, så att solen strör ett nätverk
af skuggor och mycket brokiga färgreflexer öfver
duken och servisen – i bred och säker penselföring
– det duktiga porträttet af en finsk konstnärinna,
sittande på golfvet i sin atelier (Finskan
1886) och i djärf karaktäristik – det groteska
paret Gubben och gumman 1890.

Redan år 1885 väckte den unga konstnärinnan uppmärksamhet
med den fina och träffande målningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free