- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:197

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenheim, Johan Christofer - Nordenhielm, Andreas - Nordenskiöld - 1. Nordenskiöld, Anders Johan - 2. Nordenskiöld, Carl Fredrik, d.ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återreste han 1707 till Sverige, nedsatte sig
som praktiserande läkare i Stockholm och blef
s. å. assessor i Collegium medicum. Han tjänstgjorde
sedermera 1710 som pestmedikus i hufvudstaden,
utnämndes 1719 till assessor på stat i Collegium
och adlades med namnet Nordenheim. 1724 förordnades
han till undervisare för barnmorskorna, erhöll 1731
titel af lifmedikus och afled i Stockholm i maj
1740. Han var som läkare känd för stora kunskaper
och har utgifvit åtskilliga skrifter af medicinskt
innnehåll.

Gift 1711 med Ingrid Helding.


Nordenhielm, Andreas, ämbetsman. Född i Norrköping
d. 27 april 1633. Föräldrar: borgmästaren Nils
Andersson
och Ingeborg Mattiasdotter.

Efter i Uppsala idkade studier, genomreste N. under
loppet af sju år nästan hela Europa och utnämndes
trettiofyra år gammal till filosofie professor i
Uppsala, i hvilken egenskap han presiderade för 88
afhandlingar. Fem år senare eller 1672 utbytte han
denna lärostol mot professuren i vältalighet och
anställdes 1686 såsom informator för kronprinsen
Carl. Det berättas, att den unge prinsen fått
tillåtelse att bland tre professorer, hvilka blifvit
uppkallade till hofvet, välja den till lärare, som
han själf önskade, och då utan tvekan räckt handen
åt N.

Året därefter erhöll han titel af kansliråd
och statssekreterare, samt adlades, då han utbytte
sitt hittills brukade namn Norcopensis mot det mer
aristokratiska Nordenhielm.

Död i Stockholm d. 23 dec. 1694.

På lärdomens vida fält har N. vunnit sitt
rykte som latinare och anses som en upprättare af det
romerska språkets studium vid Uppsala högskola. Det
var egentligen genom sitt 1678 hållna åminnelsetal
öfver J. Loccenius, han grundlade sitt rykte i antydda
afseende. N. öfversatte till latin de båda sista
delarna af Rudbecks »Atlantica» 1679 och 1689.

Gift med Kristina Jönsdotter.


Nordenskiöld (Nordensköld, Nordenskjöld). En adlig
ätt, som härstammar från Johan Erik Nordberg,
sedan Nordenberg, hvilken, född 1660, dog 1740
såsom öfverinspektor vid salpetersjuderierna i
Finland. Ätten har utgrenat sig i kommendörs-ätten
N., som har friherrlig värdighet och skrifver sig
Nordenskjöld. Dessutom äro två grenar i besittning
af friherrlig värdighet under namnen Nordensköld
och Nordenskiöld.


1. Nordenskiöld, Anders Johan, militär,
ämbetsman. Född i Nyland d. 21 dec. 1696. Föräldrar:
öfverinspektoren för salpetertillverkningen i Finland
Johan Erik Nordenberg och Maria Kristina Björnmarck.

Sexton år gammal, skickades N. jämte en yngre broder
till Uppsala, där han i synnerhet vinnlade sig om de
matematiska kunskapsämnena, hvarefter han 1712 ingick
som volontär vid fortifikationen. Kort därefter fick
han såsom fortifikationssekreterare åtfölja sin
chef, generalmajoren Palmqvist, till Lund, där han
blef föreställd för Carl XII och af honom befordrad
till konduktör. Med konungens död inträdde
ett afbrott i hans befordringar. Visserligen
utnämndes han 1719 till fortifikationslöjtnant, men,
ehuru han utmärkte sig genom flera vackra arbeten,
dröjde det ända till 1735, innan han nådde nästa
trappsteg eller till informationskapten. Han
ägde emellertid det anseende för skicklighet,
att Vetenskapsakademien vid sin stiftelse fyra år
senare kallade honom till sin ledamot, hvarefter
han 1742 erhöll majorsfullmakten. 1744 utnämndes
han till generalkvartermästarlöjtnant och fick
sitt verksamhetsfält i Finland, där han några
år sysselsatte sig med hamnbefästningar och
anläggningar för kustförsvaret. Återkallad till
Stockholm 1749, förordnades han till chef för
hufvudbrigaden af fortifikationskåren och adlades
1751 med namnet Nordenskiöld. Året därefter förordnad
till landshöfding öfver Savolax och Kymenegårds
län, förflyttades han 1757 i samma befattning till
Nylands och Tavastehus höfdingedöme, tog afsked
därifrån 1761 och afled i Helsingfors den 27 juni
1763. I Vetenskapsakademiens handlingar förekomma
flera af N. författade afhandlingar af ekonomiskt
innehåll. Såsom landshöfding vinnlade han sig om
att höja den ekonomiska ställningen i sina län. Så
främjade han hvad som kunde tjäna till jordbrukets
förbättrande och uppmuntrade allmogen att inrätta
kalkbrännerier och pottasksjuderier, tillverka
harts o. s. v.

Gift 1725 med Margareta Sofia Ramsay.


2. Nordenskiöld, Carl Fredrik, d. ä., militär,
vetenskapsman. Född i Nyland d. 28 sept. 1702;
den föregåendes bror.

Han började sin bana på
samma sätt som brodern, i det han 1716 ingick vid
fortifikationskåren och erhöll tre år därefter
konduktörsfullmakt. Efter ytterligare
tvenne år, kommenderades han 1721 till tjänstgöring
i Finland, där ödeläggelserna efter kriget gåfvo
fortifikationens tjänstemän full sysselsättning,
befordrades 1731 till löjtnant och kallades på samma
gång som brodern till en af Vetenskapsakademiens
första ledamöter. Såsom ingeniörkapten, hvartill han
utnämndes 1741, erhöll han i uppdrag att vidtaga
åtgärder för ett provisoriskt försvar af inloppet
till Stockholm under det då inträffade finska
kriget, befordrades 1745 till major och adlades
tillika med brodern 1751. Fyra år därefter erhöll
han fullmakt såsom generalkvartermästarlöjtnant,
med anställning vid Stockholmsbrigaden, blef 1762
öfverste vid finska brigaden samt tog afsked
1763. De sista åren af sin lefnad tillbrakte
han på sina egendomar i Finland, där han som god
patriot verkade för höjandet af landets jordbruk
och lyste genom sitt föredöme vid anläggningen af
en mängd gagneliga inrättningar, såsom kvarnar,
tegelbruk, skeppsbyggerier, vattenaftappningar,
nyodlingar o. d. Tillika sysselsatte han sig med
vetenskapliga forskningar, till och med i exeges,
och efterlämnade åtskilliga handskrifter öfver flera
delar af den Hel. Skrift. Till Vetenskapsakademiens
handlingar lämnade han flera bidrag, handlande om
naturvetenskapliga och ekonomiska rön. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free