Öfverintendent, tecknare, litograf. Född i Kalmar d. 25 mars 1792; den föregåendes bror.
Redan som barn bestämd för krigaryrket genomgick han krigsskolan vid Karlberg och var vid revolutionens utbrott 1809 fänrik vid norska arméfördelningen. Med Svea lifgardesregementet gjorde han fälttågen i Tyskland och Norge åren 1813 och 1814; blef 1829 adjutant hos konung Carl Johan och hade inom regementet avancerat till major och i armén till öfverstelöjinant, när han 1844 på egen begäran erhöll afsked ur krigstjänsten. Af medfödd böjelse hade han tidigt ägnat sig åt målarkonsten. År 1819 företog han en studieresa till Paris och vidare till Rom. Efter återkomsten till fäderneslandet 1822, företog han konstresor till Gotland och andra delar af fäderneslandet, äfvensom till Norge. Frukterna af dessa resor framträdde tid efter annan i de vackra planchverken: Visby ruiner; Sveriges märkvärdigaste ruiner, samt Svenska och Norska utsikter, till hvilka A. själf graverat plancherna.
1832 stiftade han, tillsammans med grefve A. Bielke och professor Nyström, Svenska konstföreningen. 1844 utnämndes A. till öfverintendent och preses i Akademien för de fria konsterna, frän hvilken befattning han erhöll afsked 1858.
Död d. 3 maj 1878.
