Svenskt biografiskt handlexikon / I:606 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolthoff, Gustaf Isak - Korn, Johan Filip - Koskull - 1. Koskull, Otto Johan - 2. Koskull, Anders Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Korn, Johan Filip, landskapsmålare. Född 1728.
— Med goda naturliga anlag utbildade sig K.
hufvudsakligen på egen hand till en ganska
skicklig landskapsmålare, endast med ledning af hvad
han i Sverige hade tillfälle se af flamländsk och
holländsk målningskonst. Han ägnade sig
nämligen åt yrkesmålningen, blef mästare i
Stockholms målareämbete och tillhörde det sedan allt
framgent. Emellertid idkade han äfven studier
vid målare- och bildhuggareakademien, till hvars
agrée han på grund af sin konstnärliga
verksamhet kallades 1777. Med slösande frikostighet
strödde han omkring sig frukterna af sin
alstringsrika pensel, hvilken med stigande förkärlek vände
sig till fosterländska ämnen. Hans kompositioner
utmärka sig för en viss rikhaltighet i planläggning
och anordning och äga, oaktadt konstnärens
främmande förebilder, ett visst svenskt tycke,
som tilltalar åskådaren. Vanligast utgöres ämnet
för hans framställningar af flodutsikter eller strandpartier
med byggnader, ofta rikt och lyckadt
staffagerade med figurer. Egentligen utbildade
K. blott en lärjunge, Anders Holm; men äfven
Hilleström d. y. och andra togo starkt intryck
af hans manér. K. afled i Stockholm d. 29 mars
1796. — Gift med Dorotea Chrisman.

Koskull. Denna svenska adliga ätt
härstammar ursprungligen från Westfalen, hvarifrån den
inkom till Livland med svärdsriddarne. Till
Sverige kom släkten först med Anders K., som
blef kammarpage i Carl IX:s hof samt slutligen
landshöfding och kommendant i Dorpat. Å svenska
riddarhuset introducerades han 1638. Dennes
sonson, Anders K., en tapper krigare och
deltagare i Carl XII:s fälttåg, som 1746 afled såsom
landshöfding öfver Kronobergs län, upphöjdes
1719 i friherrligt stånd och slöt själf sin ätt.

En annan friherrlig gren härstammar från


1. Koskull, Otto Johan, krigare. Född i
Livland 1680; son af öfversten
Otto Johan Koskull och hans
hustru, en fröken Löwenwolde.
— 1700 hade K. blifvit
befordrad till ryttmästare vid Åbo
kavalleri och utnämndes året
därefter till konungens lifdrabant.
I denna egenskap åtföljde han
Carl XII i alla hans krigsföretag och ådagalade
det oförskräckta mod, att han 1711 förordnades
till korpral vid lifdrabantkåren, en utmärkelse
som endast träffade de mest bepröfvade af hjältekonungens
kämpar. — Under sin vistelse i Bender
deltog han med några svenska officerare i en
expedition till Moldau, där de från en polsk
legationssekreterare bemäktigade sig de depescher,
med hvilka denne var på väg till konung August
i Polen. — 1713 befordrad till öfverste vid Upplands
tremänningsregemente till häst, bevistade
han belägringen af Stralsund, där han blef svårt
sårad, och förflyttades 1716 till chefsplatsen för
östgöta kavalleri. Sedan han med sitt regemente
deltagit i fälttåget till Norge 1718, utnämndes
han följande året till generalmajor och erhöll
1720 friherrebrefvet. Död på öfverstebostället
Landsberga i Uppland d. 6 mars 1728. — Gift 1718
med Märta Bonde.


2. Koskull, Anders Gustaf, genremålare. Född
i Stockholm d. 27 nov. 1831;
den föregåendes sonsons sonson.
Föräldrar: hofmarskalken friherre
Anders Erik Koskull och
friherrinnan Johanna Fredrika
Sofia Fleming. — Efter
förberedande konststudier i
fäderneslandet, anlände K. 1852 till
Düsseldorf, där hans öfningar till en början
leddes af den berömde landskapsmålaren Vilh.
Sohn. Sedan han begagnat dennes undervisning
någon tid, intogs han bland eleverna vid
Düsseldorfer-konstakademien, hvarjämte han hade
den lyckan att under loppet af några år få
räkna norrmannen Adolf Tidemand bland sina
lärare. Under sin åttaåriga vistelse i Düsseldorf
företog han en och annan utflykt dels till hemlandet,
dels till Paris och studerade till och med
någon tid på Couture’s atelier därstädes. —
Hemkommen till Sverige 1860, kallades han följande
året till agrée vid Fria konsternas akademi och
erhöll 1862 ett statens resestipendium, med hvilket
han besökte Tyskland och uppehöll sig en längre
tid vid konstsamlingarna i Berlin och Dresden.
Till ledamot af Konstakademien kallades han
1868. Af K:s genrestycken äro troligen följande
mest bekanta: Tiggarefamilj samt Bönestund i
kyrkan, utställda i Paris 1867, Kyrkstötens
kollekt och Morgonen efter balen, exponerade
på utställningen i Stockholm 1866, Hushållsbestyr
(i Nationalmuseum), Fiskare på isen,
Savojard i fängelse, Den lille positivspelaren
och Flicka i fara för vargar, belönad med
medalj i London. — »Koskulls lynne tyckes
komma till sin rätt hufvudsakligen i barngenren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>