- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:490

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hermelin, Olof - Hernquist, Peter - Herslow, Carl Christian Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1827; den föreg:s sonson. Föräldrar: kammarherren
frih. August Söderling Hermelin, – som
spelade en framstående roll inom den själfständiga
riddarhusoppositionen – och Ebba Sofia Ribbing.

Efter studier dels i Uppsala, dels vid
den af Hazelius inrättade militärskolan i Stockholm,
utnämndes H. till underlöjtnant vid Västgöta-Dals
regemente 1848, deltog s. å. i den svenska
kommenderingen till Fyen, befordrades 1850
till löjtnant, men lämnade krigstjänsten redan följande
året.

Under sin skoltid i Stockholm begagnade
han undervisningen i konstakademiens
principskola och erhöll sedermera någon tid Billings
handledning i landskapsmålning. 1870 företog
han en studieresa till Köpenhamn, Düsseldorf,
Paris och därifrån genom Belgien och
Holland, samt gjorde en ny resa vintern och
sommaren 1873 till Düsseldorf, Paris och London.
H. blef 1871 agré af konstakademien och var
1876 kommissarie för den svenska konstafdelning
vid världsutställningen i Filadelfia. Bland
hans taflor må nämnas: Höstkväll, Kungsstugan
i Örebro, Åskeby å Bohuslän, En mulen kväll,
Vårstämning
, motiv från Örebro, Slutet af vintern,
exponerad i 1873 års salong i Paris, Höststämning,
exponerad i Wien s. å., Fisktorget i
Honfleur
, såld till London, o. s. v. Ännu på
den allra senaste tiden har H. utfört en mängd
landskapsmålningar med något vinnande friskt,
något äkta i anslaget.

Jämte sin konstnärliga
verksamhet har H. sysselsatt sig med litteratur
och antikvariska studier; har i tidningar och tidskrifter
lämnat en mängd uppsatser af novellistisk
och arkäologisk art samt utgifvit en dramatisk
dikt: Kung Hundings söner, fornnordiskt
äfventyr i en akt
samt Peder Rank och hans
fästmö, skådespel i två akter
, uppfördt i en
mängd städer i Sverige, Norge och Finland.

Har sedan 1865, såsom stipendiat i Vitt.-, Hist.- och
Ant.-akad., antikvariskt undersökt åtskilliga
delar af Södermanland och är sedan 1872 korresp.
ledamot af nämnda samfund.

Gift 1852
med Malin Lucie Liljenstolpe.


Hernquist, Peter, veterinär. Född i Skrelunda
by af Skara socken d. 8 maj
1726. Föräldrar: rusthållaren
Gunnar Jonsson och Kristina
Andersdotter
.

H. blef student
i Uppsala 1750 och förvärfvade
genom sina insikter i naturalhistoria
i sådan grad Linnés vänskap
och förtroende, att den store
vetenskapsmannen uppdrog åt honom korrekturläsningen
af sina disputationer, därvid H. ofta
rättade af mästaren själf oriktigt anförda citat.
Sedan H. i Greifswald 1763 vunnit den filosofiska
graden, utsändes han jämte ett par kamrater
på statens bekostnad till Lyon för att studera
veterinärvetenskapen vid det af Bourgelat
därstädes inrättade veterinärinstitutet. Då anslaget
af 1765 års ständer indrogs, återvände de andra
med oförrättadt ärende. Blott H. stannade kvar,
uppehållande sig med att meddela privat undervisning
i naturalhistoria och afslutade på det sättet
sin veterinärkurs. Hemkommen till Sverige 1769,
afgaf han förslag till en veterinärskola, hvars anläggning
af bristande medel dock tills vidare
måste uppskjutas. Omsider erhöll han 1776 ett
litet anslag jämte löfte om ett årligt understöd
af 500 riksd. Med dessa relativt obetydliga tillgångar
lät H. på hemmanet Brogården vid Skara
uppföra ett hästlasarett samt en träbyggnad till
apotek, laboratorium m. m.

Genom ytterligare
anslag, som han med mycket besvär lyckades
anskaffa, men isynnerhet med uppoffring af egna
tillgångar fick han i stånd den läroanstalt, från
hvilken veterinärvetenskapen sedan utgått kring
landet. Med biträde af ett par medhjälpare, som
han mest själf aflönade, uppehöll H. undervisningen
och sjukvården i nära trettio år till
sin död d. 18 dec. 1808.

Själf utarbetade han
läroböcker i nästan hvarje gren af veterinärvetenskapen.
Några af dem blefvo väl tryckta, men
de bästa och mesta frukterna af hans arbetsflit
och litterära verksamhet ligga i handskrift i Skara
veterinärinrättnings bibliotek. Den kunskapsrike
och patriotiske mannen, för hvilken staten icke
hade annan belöning än professorstiteln 1778,
skänkte, genom ett tvenne år före sin död upprättadt
testamente, till Skara veterinärinrättning
hela sin fasta och lösa egendom.

Gift 1781 med Helena Maria Skarin.


Herslow, Carl Christian Peter, publicist, politiker,
finansman. Född i Karlskrona
d. 3 april 1836. Föräldrar:
sedermera kyrkoherden i Bösarp
Niclas Jöran Herslow och Anna
Christina Liljeborg
.

Student i Lund 1853, förvärfvade sig H.
därstädes 1859 den filosofiska
doktorsgraden (med andra hedersrummet).
Efter studier vid utländska universitet
i och för en tilltänkt docentur i estetik, öfvertog
H. 1862 den af C. J. Meijerberg grundade
skolan i Göteborg och utnämndes 1865 till
lektor i moderna språk och modersmålet vid
Malmö allm. läroverk. 1874 lämnade han dock
denna post för att helt ägna sig åt redigerandet af
Sydsvenska Dagbladet, som alltifrån 1870 stått
under hans ledning.

1876 valdes H. af Malmö
stad till dess representant i Andra kammaren,
hvilket förtroende han (med undantag af 1887 års
båda riksdagar) utöfvade till och med 1893. Grundliga
politiska och statsekonomiska insikter, snabb
och säker uppfattning samt framstående talegåfva,
förvärfvade honom en framskjuten plats inom
den frihandelsvänliga »centern». Då partiet, i
förbund med gamla landtmannapartiet genom utgången
af 1890 års val behärskade situationen,
blef H. dess officiellt erkände ledare och utöfvade
vid 1891 års riksdag som ordf. i bevillningsutskottet
ett betydande inflytande. 1892–93
var han Andra kammarens talman.

Vid 1893 års val undanbad han sig återval, sedan han mottagit
ordförandeskapet i Skånes enskilda bank.
Hans ekonomiska insikter hade redan förut tagits
i anspråk för 1882 och 1889 års bankkommittéer
och han har sedermera jämväl varit ledamot i 1896
års checkkommitté och 1897–1900 års kommunalskattekommitté.
Hans af intim kännedom om
den politiska situationen och omfattande erfarenhet
å olika områden vittnande, välskrifna artiklar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free