Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gelhaar, Fredrika Mathilda - 2. Gelhaar, Vilhelmina Charlotta - Gellerstedt, Per Erik - Gellerstedt, Albert Teodor - Genberg, Paulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skådespelerska. Utmärkt såsom koloratursångerska,
var hon under en följd af år allmänhetens
gunstling både för sitt musikaliska föredrag och
sitt intagande och naiva spel. Såsom hennes
förnämsta partier räknas: Bettly i »Alphyddan»,
Adina i »Kärleksdrycken», Rosina i »Barberaren
i Sevilla» Anna i »Friskytten», Isabella i »Robert
af Normandie» m. fl.
1858 upphörde
hennes ordinarie anställning. vid k. scenen, hvarefter
hon för sista gången 1860 uppträdde
såsom Rosina i »Barberaren».
Utnämnd till
hofsångerska 1837. Död d. 24 april 1889.
Gift 1836 med oboisten vid hofkapellet Fredrik
Otto Gelhaar.
2. Gelhaar, Vilhelmina Charlotta, operasångerska;
den föregåendes dotter.
Född i Stockholm d. 8 okt.
1837. Hon blef, efter att ett år
ha varit elev vid k. teatern, engagerad
därstädes den 1 juli
1858, men afträdde 1866, då
hon ingick i äktenskap med de
k. teatrarnas förutvarande direktör,
friherre E. von Stedingk. Änka 1871, ingick
hon 1883 nytt äktenskap med sedermera
kammarrättsrådet J. A. Wallensteen.
G., som hade en hög och välljudande koloratursopran
och ett intagande yttre samt besatt ett
lifligt temperament och mycken dramatisk förmåga,
var en utmärkt subrett. Bland hennes
roller märkas: Susanna i »Figaros bröllop»,
Rosina i »Barberaren», Anna i »Hvita frun»,
Adina i »Kärleksdrycken», Marie i »Regementets
dotter», Katarina i »Kronjuvelerna»,
Adèle i »Svarta domninon», Berta i »Nürnbergerdockan»,
Rose Friquet i »Villars dragoner»,
Zerlina i »Fra Diavolo».
Gellerstedt, Per Erik, läkare, universitetslärare.
Född i Hernösand d. 31
aug. 1815. Föräldrar: rådmannen
och handlanden Per Gellerstedt
och Helena Torngren.
Vid universitetet i Uppsala, där G.,
sjuttonårig, inskrefs bland de studerande,
aflade han 1838 med.
lic. examen och promoverades
till med. doctor primus 1841.
Sedan G. därefter
innehaft åtskilliga förordnanden som läkare vid
hufvudstadens kliniker och tjänstgjort i kommittén
för utarbetandet af en militärfarmakopé, kallades
han 1844 till docent i praktisk medicin vid
universitetet i Uppsala; blef följande året lärare
i rättsmedicin vid Karolinska institutet och utnämndes
till professor i praktisk medicin vid
universitetet i Lund 1848.
Deltog som ledamot
och v. ordförande i kommittén för medicinska
undervisningens ordnande 1859. Ledamot
af Vet.-akad., Fysiografiska sällskapet i Lund,
m. m.
De bidrag, G. lämnat till fäderneslandets
medicinska litteratur, utgöras förnämligast af uppsatser,
referat och recensioner i Svenska läkaresällskapets
tidskrift Hygiea. Död d. 22 jan.
1889.
Gift 1848 med Constantia Fredrika
von Francken.
Gellerstedt, Albert Teodor, arkitekt, målare,
diktare. Född i Säterbo socken af Västmanland
d. 6 okt. 1836.
Föräldrar:
byggmästaren vid Hjälmare kanal
Lars Gellerstedt och Sofia
Westerberg.
Vid 16 års ålder
blef G. lärjunge vid Akademien
för de fria konsterna, där han
utbildade sig till arkitekt, förnämligast
under Scholander. 1860 blef
han anställd vid öfverintendentsämbetet, och sedan
han utmärkts med den k. medaljen för prisämne
i byggnadskonsten, bereste han som akademiens
stipendiat 1862–63 Danmark, Tyskland och Frankrike,
där han studerade den moderna järnarkitekturen.
1863 och 1864 vistades han i Italien och
Sicilien, där han i Rom, Neapel och Pompeji idkade
konststudier efter antiken.
År 1864 erhöll
G. anställning som ingenjör vid lots- och fyrinrättningen,
kallades följande år till agrée af konstakademien
och anställdes 1874 som lärare vid Tekniska
högskolan i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst.
Han hade 1872 tagit afsked från
konstruktörsposten och lämnade sin ingenjörsbefattning
1877, då han utnämndes till professor i arkitektur
och fackskoleföreståndare vid Tekniska
högskolan. Samma år valdes han till ledamot af
Akademien för de fria konsterna, hvars sekreterare
han var 1881–1891. Han utnämndes 1882
till intendent och 1884 till förste intendent vid
öfverintendentsämbetet, hvars chef han blef 1897.
G. har utfört ritningar till åtskilliga enskilda
byggnader samt till fyrtorn och grafvårdar, bl. a.
till grafvården öfver O. P. Sturzen-Becker på
Helsingborgs gamla kyrkogård. Han har utgifvit
studieteckningarna »Arkitektoniska fragmenter»
1865–77 och redigerat ett par årgångar af »Mönster
för konstindustri och slöjd, utgifna af Svenska
Slöjdföreningen». Vidare har han lämnat bidrag
till »Teknisk tidskrift», »Ny illustrerad tidning»
och »Svenska konstminnen, utgifna af Svenska
fornminnesföreningen» bl. a. under signaturen A. T.
G. Som akvarellist har han målat utsikter och
arkitekturvyer och har dessutom utfört åtskilliga
fina etsningar. Egron Lundgrensmedaljen
tillerkändes honom 1887 för akvarellmåleri.
G:s poetiska alster föreligga i samlingarna »Dikter»
1871, »Dikter, ny samling» 1881, »Eftersommar,
en skizzbok på vers» 1891, och »Gamla
visor» 1900. Svenska akademien tilldelade honom
1893 Carl Johanspriset på grund af hans
litterära förtjänster.
Det är visan, som G.
odlat, den musikaliska visan, och dess innehåll
äro »haf och skog och blommor och fågelsång
och fläkt!» I den djupa skogen, bland blommorna,
är G. hemma som ingen annan, och han
tolkar blommornas språk, lika väl som vindens
sus och fåglarnes sång. Men stundom diktar han
också om människolifvet, kort, epigrammatiskt
– den knappa formen är G:s specialitet – och
då påträffar man alltid »små korn af sanning».
En miniatyrmålare kan man kanske säga om
denne noble och försynte skald, en miniatyrmålare
i ord, hvilken utför sina taflor med de
mest delikata penseldrag.
G. blef 1901 led. af Svenska akademien.
Gift 1865 med Sara Maria Magdalena Olsson.
Genberg, Paulus, biskop, filosof, statsråd. Född
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
