Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gavelius, Peder - Gedda - 1. Gedda, Niklas Peter von - 2. Gedda, Peter Niklas von - 3. Gedda, Georg - Geete, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskap flera riksmöten, såsom talman i borgareståndet.
Död i Stockholm d. 16 maj 1645.
G., som aldrig själf blef adlad, ehuru detta
lär varit ifrågasatt, blef i gifte med sin hustru,
Kerstin Nilsdotter, stamfader för adliga ätten
Cronstedt.
Gedda. En gammal norsk adlig ätt från Trondhjem,
vid namn Gjedde, skall i Norge hafva
förlorat sina adliga företrädesrättigheter genom
hufvudmannens gifte med en köpmansdotter. Af
denna hade en gren redan å 1600-talet invandrat
till Gottland och en annan nedsatte sig sedan i
Bohuslän.
Af gottländska ättegrenen:
1. Gedda, Niklas Peter von, ämbetsman, lärd.
Född i Visby d. 27 febr. 1675.
Föräldrar: rådmannen och kämnerspræses
Jakob Gedda och Juliana
Rosina Lönn.
Under de resor, G. företog för att fullända
sina studier i främmande länder,
förrättade han någon tid sekreterareplatsen
vid den särskildt förordnade
kommissionen i Paris, hvarefter han 1707
förordnades till kommissionssekreterare.
Adlad 1719, då han kallade sig von Gedda, utnämndes
han 1721 till resident och fyra år senare till kansliråd
och envoyé vid hofvet i Versailles. 1730 blef
han ministre plénipot.
Under sin långvariga vistelse
i Frankrike skötte G. åt konung Stanislaus
hans angelägenheter vid hofvet, hvarigenom han
kom i synnerlig ynnest hos franska drottningen,
konung Stanislai dotter. Äfven med den
myndige kardinal Fleury stöd han på förtrolig
fot och utnämndes på hans förord af Ludvig
XV till fransk baron. Hans inflytande var således
betydande, då strax efter hannoveranska
traktaten, utan att man känner anledningen, kardinalens
gunst förbyttes i bittraste ovilja, som
snart delades af drottningen, hofvet och hela
staden. G. återvände därför så fort han kunde
till Sverige, hvarest han 1736 utnämndes till
statssekreterare för utrikesexpeditionen.
Det var just vid denna tid den för lång tid afgörande
striden utkämpades mellan Mössor och
Hattar, och G., som sedan lång tid stått i en
allt annat än oegennyttig nära förbindelse med
engelska hofvet, var ock vid 1738–39 års riksdag
ifrigt verksam att med penningar motarbeta
Frankrikes planer att föra Hattarna till makten.
Detta stod emellertid ej att hindra, men då ej
tydlig sak fanns mot G., blef han ej allenast
bibehållen vid sin plats i kansliet utan utnämndes
1739 till hofkanslär. Vid 1742–43 års riksdag
tillhörde han den krets, inom hvilken de
innersta rådslagen uppgjordes för att bringa Hattarnas
välde till slut, men då detta ej lyckades,
mottog G. 1742 en lugnare plats som president
i kammarrevisionen. 1730 förlänad med friherrlig
värdighet, afgick G. 1755 från sina befattningar
och afled i Stockholm d. 15 maj 1758.
Sina lediga stunder ägnade G. företrädesvis
åt vetenskapliga arbeten och älskade mera att
fördjupa sig i sina grekiska författare och hebreiska
språkstudier, än i diplomatikens noter
och statskonstens spetsfundigheter.
Gift 1: 1707 med Sofia Elisabet Klingspor, 2: 1728
med friherrinnan Hedvig Charlotta von Düben
och 3: 1749 med friherrinnan Fredrika Strömfelt.
2. Gedda, Peter Niklas von, kemist, mekaniker.
Född d. 11 juli 1737; den föregåendes
son.
G. ingick på ämbetsmannabanan som
kanslist i kammarrevisionen och befordrades efterhand
till aktuarie 1763, notarie 1764, sekreterare
1774, assessor 1775 och till kammarrevisionsråd
1778.
Han hade af sin far ärft hågen för vetenskapliga
sysselsättningar och ansågs för en af
sin tids bästa kemister och mekanici. Den vetenskapliga
litteraturen riktades af honom med
några rön i Vet.-akad:s handl. samt en afhandling:
Mémoire sur une nouvelle méthode de
construire des hygromètres etc. 1784. Ledamot
af Vet.-akad. och flera andra lärda samfund.
De sista åren af sin lefnad var G. blind och
dog i stort armod d. 28 aug. 1814.
Gift 1770 med Maria Charlotta Möller.
Af bohuslänska ättegrenen:
3. Gedda, Georg, krigare Född i Pyttis i
Finland d. 19 juni 1755. Föräldrar:
postkommissarien i Aborrfors
Georg Gedda och Katarina
Kyrkhain.
Efter slutade studier
i Uppsala gick G., endast
sjutton år gammal, i fransk
krigstjänst och anställdes vid regementet
Royal Suédois. Med
detta gjorde han fälttågen 1781–83, deltog därunder
i sjöslaget vid Cabo Espartel samt Mahons
och Gibraltars belägringar, befordrades till
kapten och skickades 1785 jämte några franska
officerare till Neapel, att söka införa ordning
och krigstukt inom den demoraliserade neapolitanska
hären. Härunder befordrades han till
major och adjutant hos general Salis och fick i
uppdrag att exercera ett par regementen.
Återkommen till Frankrike 1791, kommenderade
han s. å. en gränspostering af infanteri och
dragoner för att bevaka österrikiska härens rörelser.
När Gustaf III sistnämnda år hemkallade
alla svenska officerare i fransk tjänst, måste
G. återvända till Sverige, där han strax befordrades
till major och brigadadjutant vid Lifregements-brigadens
lätta infanteri. Öfverste i
armén 1795 och sekundchef för Lifregementets
värfvade infanteri 1796, adlades G. 1797 med bibehållande
af sitt namn.
Död i Stockholm d. 22 okt. 1806.
Gift 1797 med Margareta
Ulrika Flodin, dotter af biskop J. G. Flodin i
Västerås (se sid. 342).
Geete, Erik, ämbetsman. Född i Stockholm på
1580-talet och son af läsemästaren vid Storkyrkan
Ericus Jacobi Tranevardius.
Vid omkring
trettio års ålder åtföljde han som sekreterare
Johan Skytte på hans beskickning till
Danmark och förordnades till sekreterare i Svea
hofrätt 1619. Adlad 1627, erhöll han, såsom
ättling på sin fars möderne från den gamla Geet-släkten,
tillåtelse att upptaga denna ätts namn
och vapen och förordnades att jämte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
